Killfrökens Blogg

Finns det ett ord som heter oinspiration?

För det är lite så jag är nu.

SVTs “debattprogram” Debatt talar om elevers vÃ¥ld mot lärare (och blundar för generationer av lärarvÃ¥ld mot elever). Förutom att notera att Ann Lundgren är en skolpolitiker som förtjänar mer uppmärksamhet vill jag bara säga det här:

Lösningen till problemet är inte att straffa hårdare.
Folk snackade skit bakom Caligulas rygg också.

Bakgrunden till problemet är inte att dagens elever är hårdare.
Den enda logiska förklaringen ligger i miljön.

Jag inbillar mig att alla vettiga försök till att förklara elevers våld mot lärare måste utgå ifrån att barn och unga inte har samma skyddsnät som vi hade när vi växte upp. Samhället tar sig inte den tiden längre.

Att det finns makthavare som är beredda att utnyttja det vuxensveket för egen politisk vinning säger en hel del om vårt samhälle.

Under natten har det kommit en dryg decimeter snö och under förmiddagen har det kommit ytterligare ett par ensamma flingor. Nu är det lunchrast och jag korsar skolgården på väg till personalrummet och dagens tredje kopp kaffe. En sjuåring utmanar mig att åka kana ner för isbanan som vanligtvis är en sluttande gräsplätt. Jag tackar vänligt nej och ska just hänvisa till faktumet att jag glömt termobyxor hemma när jag avbryts av en teatraliskt djup suck.

Sjuåringen: Meh! Du är ju så vuxlig!

Det fina med dagens moderna samhälle är att man kan prenumerera på nyhetsmail. Det kan verka trivialt men faktum är att nyhetsmailen kortar ner avståndet mellan källan och mottagaren på ett ovärderligt sätt. Bakgrunden till min nya förkärlek är nyhetsmailet från Regeringen som trillade in imorse. En liten anonym länk till Lars Leijonborgs tal vid European University / Business Forum. (Det är knappast troligt att Rapport hade gett mig ens ett utdrag ur det talet, men här finns det i min maillåda när jag vaknar.)

Ett särskilt avsnitt väcker mitt intresse:

All of us, our finance ministers, our governments, our parliaments and our voters must be aware of this fact: in today’s world knowledge is the most important factor of production. Investments in better schools, more quality in higher education and more research pay off. OECD-statistics indicate that more than half of the economic growth in modern times can be attributed to new technology and other innovations.

Först blir jag förvÃ¥nad över hur klok han lÃ¥ter pÃ¥ engelska när han lÃ¥ter sÃ¥ oklok pÃ¥ svenska. (I mitt huvud minns jag hans sista tal som partiledare (i VästerÃ¥s, 2006) där han deklararade att “Sverige har världens sämsta skola”.) Sen inser jag vad som stÃ¥r pÃ¥. Ett ord är fel översatt. Ser ni vilket?

Det är “knowledge”, i andra halvan av första meningen. Jag vet inte exakt hur han lyckas fÃ¥ fel här men det är uppenbart att nÃ¥gonting haltar i översättningen. Det sättet han använder “knowledge” i europeiska sammanhang är inte samma som han han använder “kunskap” i svenska sammanhang. För inte kan han väl mena att grunda ämneskunskaper inbankade pÃ¥ stenÃ¥ldersvis är den viktigaste faktorn för produktion och tillväxt?

Förresten: De gamla grekerna (Platon) definierade kunskap som “sann rättfärdigad tro”. Jag gillar den defintionen. I den bor en vetskap att kunskap ser olika ut för olika personer och olika generationer.

Precis innan jag ska somna så slår det mig:

En kompis till mig har en elev med teckensprÃ¥k som sitt första sprÃ¥k (barnet är hörande men bÃ¥da föräldrarna är döva). Det har lett till att min kompis – den hörand elevens lärare – har lärt sig en del teckensprÃ¥k. Det är inte mycket, men varje dag blir det en eller tvÃ¥ nya fraser. Eleven fÃ¥r bli lärare. Snacka om att ta tillvara pÃ¥ sina elevers sprÃ¥kförmÃ¥gor.

Min kompis är långt ifrån någon svensklärare men har ändå en skön inställning kan jag tycka. För att spinna vidare på mitt förra inlägg: Borde man inte göra likadant med elever som istället för teckenspråk har typ Thai som förstaspråk?

Folkpartiets grupp som ska ta fram skolpolitik för nästa mandatperiod – förutsatt att man fÃ¥r behÃ¥lla makten- presenterade häromdagen sin första slutsats: att studiehandledning pÃ¥ modersmÃ¥l är korkat. “Man mÃ¥ste klara av svenska sprÃ¥ket om man ska bo i Sverige”.

Själv sitter jag och tar mig själv för pannan. Ditt andrasprÃ¥k kan aldrig bli starkare än ditt förstasprÃ¥k. (Föreställ dig betydelsen av att kunna ordet “hej” om du som svensk har utvandrat till Kina och folk gÃ¥r runt och säger “ni hao”.) Det finns mÃ¥nga studier pÃ¥ elever med annat modersmÃ¥l än svenska och det rÃ¥der en bred samstämmighet att de elever som lyckas bäst i skolan är de som fÃ¥r studiehandledning pÃ¥ modersmÃ¥let.

Om du har växt upp i Somalia och kommit till Sverige som sjuÃ¥ring är det pÃ¥ somaliska som du har din förförstÃ¥else. Därför finns det ett värde att som Ã¥ttaÃ¥ring fÃ¥ diskutera matteläxan med din modersmÃ¥lslärare. Men det kräver att modersmÃ¥lslärarna har en relation till matteläraren. Jag (som mattelärare) behöver fÃ¥ undervisningsfri arbetstid tillsammans med mina modersmÃ¥lskollegor. ModersmÃ¥lslärarna behöver fÃ¥ anställningar som gör att de blir naturliga inslag i arbetslaget. Det är svÃ¥ra frÃ¥gor som kräver mycket tankekraft – men som coksÃ¥ kan leda till stora framgÃ¥ngar.

Eller sÃ¥ gör man som folkpartiet och slÃ¥r näven i bordet. Strunt samma vilekt bord det är och vad det innebär…

Det är trist med makthavare som inte kan föreställa sig vad som kan komma av kulturmöten…

(LasseMajas detektivbyrå på ett språk jag inte kan.)

En nära vän till mig i andra ändan av lärarfloran (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) beskrev nyligen sina ambitioner med sin lärargärning genom att hänvisa till musikvideon för “I’d rather dance with you” av det norska bandet Kings of convenience. (“Att man kan fuldansa även om man har ballerinadräkt pÃ¥ sig – DET är beviset pÃ¥ att man har en bra lärare!”)

Först fattade jag inte vad han menade men när jag kom hem och sÃ¥g videon föll bitarna pÃ¥ plats. Jag tror jag ska göra hans ambitioner till mina – jag lÃ¥nar dem.

Kolla själva: