De senaste tre åren har jag haft något med Bokmässan att göra. Ofta brukar det bli en snabbvisit mellan en lektion och en konferens.
I år gör jag tvärtom och slår på stort. 9-16 varje dag med många olika händelser inbokade. Främst är jag här med några elever för att visa hur programmering kan vara ett komplement till läsning.
Hör mer här: http://korta.nu/jonseredradio.
Efter första dagen är det många tankar som snurrar när barnen blivit hämtade och jag sitter kvar i montern. Det är för mycket folk och för mycket surr. Jag flyr till utställarloungen. Där går det att tänka.
Jag tänker på eleven som i klassrummet krisar. Hen funkar utmärkt på mässan. Så är det med vissa barn. Utanför skolmiljön är de kungar och drottningar.
Det borde vi veta.
Det borde vi minnas.
Jag tänker på den vuxna som blir erbjuden att få en personlig demonstration av en av mina elever, men som avböjer eftersom ”Sånt där är inte skola!”. Tvärsäkerhet är den fulaste egenskapen vuxna tycks ha rätt att utveckla.
Jag tänker på eleven som i slutet på dagen föreslår en lokal makerspace för unga eftersom ’det verkar finnas så många barn som inte kan sånt här’.
Sist av allt påminns jag av hur mycket mer man ser av sina elever när man är åtta timmar tillsammans i liten grupp. Det är en nyttig påminnelse. De är himla bra, på många sätt.
Kommentera