Så, jag skrev precis ett inlägg för att presentera konceptet #läsårskrönika. Nu till min egen, utifrån frågeställningen: Vad tar jag med mig från det här året? Vad har jag ens gjort/lärt mig.
En #läsårskrönika: De allra mest smickrande topparna parallellt med tyngsta dalarna jag har sett i mitt lärarliv. Ett år jag bär med mig.
— Jacob Möllstam (@jacobmollstam) June 9, 2015
Jag valde en kort beskrivning som speglar det mångfacetterade i ett år av ett lärarliv. Det senaste året har jag haft förmånen att finnas med i flera presigefyllda sammanhang som har varit lika smickrande som hedrande. Det är jag verkligen glad för. Inte för själva sammanhangens skull utan för att det också har varit en biljett in i kvalitativa samtal med riktigt intressanta personer. Samtal som lämnar min hjärna med intellektuell träningsvärk. Det är helt klart höjdpunkterna. Samtidigt är ett år långt, och skolan intensiv. På andra sidan skalan finns nästan bottenlösa dalar vilka är svåra att beskriva utan att röja detaljer som kan skada andra i min närhet. Därför kommer jag vara lite försiktig med det. Dock kan jag säga att även i dalar finns det något att lära sig. Jag har blivit en bättre kollega, en bättre mentor och en bättre pedagog av de motgångarna. Det ser jag nu, när de mestadels ligger bakom mig. Men där och då, när man står mitt i det, så är det knappast det som en ser. Det som en fokuserar på. Snarare går man in i någon typ av genomförande-tillstånd och löser problemet. Det är väl naturligt och kanske rent av nödvändigt. Men vart tar konsekvenserna av de insatserna vägen? Om det är någonting jag lärt mig av det här året så är det värdet av att ventilera.
Tidigare har jag varit helt säker på att skolan jag arbetar på är den jag en dag kommer att lämna när jag går i pension. Så säker har jag varit på min plats här. Det senaste året har jag vid två tillfällen varit på väg bort. Det har varit dagar då dalarna varit särskilt djupa. Det enda glädjande med det är att jag hunnit hitta det makalöst fina med mitt arbete innan jag hunnit lämna. Kvar har jag stått, säkrare än någonsin förut på VAD det är jag trivs med här.
Det ger sammantaget en hel rad saker som jag bär med mig från det här året. Sammfattningsvis är det ett år jag vårdar ömt, dels för att det är så nära förknippat med de jag delat det med och dels för att det varit ett år som varit så annorlunda mina tidigare som lärare. Får jag bara lite tid att bearbeta det så kommer jag ha lärt mig en hel del. Tänker att det är det vi ska ha sommarlovet till.
Kommentera