På twitter och i bloggar hör jag kritik mot elevinflytande. Det beskrivs ibland som en av orsakerna till skolans berömda förfall. Jag förstår inte riktigt hur det går ihop. Vad har vi för bild av våra elever om vi automatiskt antar att det blir sämre när de får möjlighet att uttrycka sin åsikt? Vad är det för åsikter som alla elever tydligen har som är så skadliga att vi måste stänga dem som grupp ute från beslut?

Jag tror snarare att det som åsyftas när lärare kritiserar elevinflytande är idén att lärare antingen avsäger sig eller ifråntas möjligheten att göra sitt jobb och att det på något sätt är eleverna som ska göra det jobbet istället. Det är av förklarliga skäl en dålig idé som förmodligen inte finns på riktigt vid särskilt många skolor, om ens någon. Istället blir det ett exempel på något betydligt vanligare: en situation där rädslan för ett tänkbart scenario överträffar den faktiska risken. Då föreslås plötsligt åtgärder som ska förebygga möjliga men inte särskilt troliga utvecklingar. Som när en del föreslår att skollagen och läroplanen måste skrivas om så att alla skrivningar om elevinflytande stryks för att motverka att eleverna på något sätt ska ockupera sina skolor och sedan leva rövare. Det säger sig självt att det är en dålig idé.

Istället vill jag slå ett slag för mer elevinflytande inom områden och på sätt som verkligen kan leda till något positivt för verksamheten. Jag ska ta ett konkret exempel för att visa vad jag menar: önskeveckan i matsalen.

Det brukade vara så att eleverna fritt fick rösta fram vad som helst och så kom det en lista som varje år såg likadan ut: pizza, tacos, hamburgare och några fler saker som jag inte minns just nu. Varje år lämnades listan till husmor och varje år gick något eller några förslag att genomföra. Eleverna blev besvikna och köket blev kritiserat. När vi reformerade valprocessen så att veckan bestod av fem temadagar (exempelvis en fiskdag och en vegetarisk dag) med tre fullt genomförbara alternativ per dag så kunde eleverna rösta och köket genomföra 100% av deras önskemål. På kuppen fick vi lärare en chans att undervisa om värdet av varierad kost. En verksamhetsutveckling som tack vare noggrannare planering kunde involvera samma mängd elevinflytande (till och med mer eftersom de nu påverkar hela önskeveckan istället för någon/några dagar) och samtidigt stärka undervisningen. På samma sätt går det att utveckla en pedagogisk verksamhet i ett klassrum och samtidigt öka elevinflytandet. Det är ingen motsättning, vilket egentligen borde vara rätt självklart.

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.

Kommentera