Det här med skolutveckling är inte så lätt. I alla fall inte i praktiken. I teorin är det en alldeles självklar grej som borde fungera nästan av sig själv. När vi är experter på utveckling borde vi vara bra på att utveckla oss själva.

I praktiken blir det knepigare eftersom skolutveckling ibland används som ett svepskäl för att genomdriva illa underbyggda ideologiska experiment. Som i min gamla barndomskommun där man beslutat att den sedan länge planerade skolrenoveringen av tre stora F-9 skolor ska kombineras med ett stort skolutvecklingsryck. Det är en bra tanke. När lokaler byts ut och elevkullar flyttas runt passar det utmärkt med ett pedagogiskt omtänk.

Det märkliga börjar när man får veta att kommunledningens “skolutveckling” egentligen bara handlar om att göra om alla lärartjänster på de berörda skolorna till semesteranställningar. Det är närmare 100 lärare som får välja på att byta anställningsform eller byta jobb. Då handlar det inte längre om att ge lärare en möjlighet att utveckla sina arbetsformer och lyfta sig själva och sin verksamhet till en högre nivå. Då är det bara politik. Och till på köpet rätt så oansvarig politik.

Nu kan man hålla på och grotta in sig i den här typen av diskussioner hur länge som helst. Och det är väldigt sällan att den typen av diskussioner gör någonting för att utveckla den svenska skolan. Så vi tar det ett steg längre. Tillbaka till det här med skolutveckling. I Sverige får allt fler skolor en dator per elev. Det är en otroligt värdefull framtidsinvestering som har potential att lyfta skolan. Jag jobbar på en sådan skola och jag vet hur bra det kan bli. Men det kräver en hel del från både lärare, elever och inte minst ledning. Utan det helhjärtade stödet i form av experthandledning, extra studiedagar (med full vikariestyrka så att HELA lärarkåren kan vara med) och avsatt arbetstid hade vi aldrig kunnat ro hem det här senaste halvåret. Det är så riktig skolutveckling ska se ut. Men är det så överallt? Kan man räkna med att kommuner/friskoleföretag förstår att det kostar mer än bara datorer?

Det är därför som jag i dag åker till IKT-konferensen Framtidens Lärande för att på uppdrag av Lärarförbundet undersöka vad en facklig organisation med ambitioner om professionsutveckling kan göra för att stötta lärare när de går igenom kanske den största förändringen/utvecklingen i deras professionella liv.

Är du på Framtidens Lärande? Kika förbi Lärarförbundets monter och hjälp oss att göra det lättare för lärare att ta steget över till en modernare skola. Vi ses!