Sidor
Credo
"What you share with the world is what it keeps of you."
Som jag skrev häromdagen så har det här med mattaffärslärande, eller entreprenöriellt lärande om man vill vara sånt. Det här är den andra delen av mina tankar under de senaste dagarna.
Häromdagen fick vi besök från stiftelsen Majblomman, vilket är en stor händelse på vår lilla skola. Det är väl en regional grej kan jag anta, men hos oss är det drygt hälften av eleverna som deltar varje år och de brukar ha en informell tävling om vem som säljer flest. En bra grej antar jag eftersom den stora lejonparten av pengarna som samlas in går till andra barn som behöver det.
Med i det lilla informationskittet man får till varje klass finns två planscher, en som är lite konstnärlig och en som är lite mer säljig. (Bilden ovan föreställer den mer säljiga och är snodd från majblomman.se.) När jag presenterade hela projektet och påminde om de regler som finns så var det en av mina yngre elever som räckte upp handen.
Entreprenören: Men du Killfröken, vart ska du sätta upp den där planschen. (Pekar på den säljiga affischen.)
Jag: Ja du, har du några idéer? Kanske på dörren till klassrummet?
Entreprenören: Mjaaa, jag tänkte att vi kanske kunde går bort till affären (som ligger hundrafemtio meter från skolan) och fråga om vi får sätta upp den där. Det står ju ändå att man ska köpa majblomman, och du sa ju att man inte får sälja på skolan.
Jag (imponerad av hans logik): Joo…..
Entreprenören (lycklig): … Och då blir det ju lättare för oss att sälja många majblommor!
Så tänker elever när de hanterar riktiga uppgifter som de själva känner ägande över, i jämförelse med alla de skoluppgifter som jag konstruerar och därmed även äger.
Nu i eftermiddags var jag förbi den lokala mataffären och hittade ett anslag som jag ville dela med er. Den lokala låg- och mellanstadieskolan som ligger bara runt hörnet från där jag bor är inte särskilt superbra. Det visar både SALSA-index (jag är en statistiknörd, jag vet!) och prat med f.d. lärare/elever/föräldrar som jag känner. Därför blev jag så väldigt glad när jag såg den här lappen.
Tänk vad mycket lärande som gömmer sig bakom den här pappersbiten.
- Det är text som är formulerad och skriven med anpassning för målgruppen (“Ring oss och berätta allt..”) och till på köpet väldigt välformulerat.
- Det är ett uppvisande av förhållandevis svårstavad ord. Om man utgår från att det här kanske handlar om detektiver i dryga tioårsåldern (En gissning baserat på handstil, bl.a.) så är det imponerande att de kan stava till ord som dygnet, mystiskt och detektiv. Det kan nog inte alla vuxna. (Tyvärr!)
- Någonstans i varje lärarrum finns en lärare som ojjar sig över hur puckat det är att man fört in entreprenöriellt lärande eftersom “våra elever minsann är för unga för att starta företag”. Här är ett bevis på hur entreprenöriellt lärande egentligen ligger väldigt nära den fria leken. Och den är ju en bra drivkraft för lärande. Det vet varenda lärare i förskolan och fritidshemmet.
Jag tänker att det är imponerande hur mycket lärande som kan hända utanför skolans väggar. Det är något att vara ödmjuk över. Samtidigt kan jag verkligen känna hur nyfikenheten och pirret över att få hugga tag i ett olöst fall tränger igenom texten. Det är få författare som klarar av att leverera text med den inlevelsen.
