#14 – Fler funderingar om lov (svar till Emelie)

Igår skrev jag ett inlägg som, om jag ska vara helt ärlig, inte var helt hundra. I mitt försök att skriva ett inlägg om dagen så blev det väl lite mer framtvingat än vanligt. (Så kan det vara!) Lustigt att jag då, för ovanlighetens skull, fick en kommentar på mitt inlägg. Emelie undrar hur jag skulle vilja förändra sommarlovet och varför. bra fråga. Den borde fler lärare fundera på oftare. Vi ska liksom äga vårt system.

Här är mitt svar. Vad tycker du? Hur skulle du strukturera skolans system med lov om du hade fria händer?

Sommarlovet kommer från början från en tradition när samhället inte hade råd att utbilda barnen på sommaren eftersom de helt enkelt behövdes som arbetskraft hemma på gården i samband med skörder och annat tjafs som är mer på sommaren. Ytterst få familjer har det behovet idag.

De flesta skulle nog argumentera för att sommarlovet idag handlar om rekreation, avkoppling och miljöombyte. Det är bra värden som man ska ta på allvar. Men är det smartast att lägga (nästan) all avkoppling på ett och samma bräde? Hade det varit bättre om det var uppdelat över fler och kortare lov under hela året? Jag tänker här särskilt på de ungdomar som saknar skolmotivation.

Samtidigt ska man se det här ur ett klassperspektiv. Många barn har långa sköna lov med ledighet och mer tid med sina föräldrar och allting sånt. Men inte alla. På skolan där jag jobbar (F-5) har vi sommarfritids där typ hälften av kidsen är inskrivna 3-4 av de 10 sommarlovsveckorna. Av dem så finns det en stor grupp som går på sommarfritids uppemot 7 av de 10 lovveckorna, vilket är det maximala antalet veckor man kan vara där. Dessa barn har det hur bra som helst på fritids, men deras tillvaro säger något om hur sommarlovet egentligen är. Om man lägger uppemot 7 av 10 lediga veckor på att vara kvar på skolan så har vi inte ett lovsystem som erbjuder alla barn det kreativa miljöombytet som man mycket väl behöver.

Jag har inte lagt överdrivet mycket tid på att fundera på detta men kan komma på ett par möjlia alternativ:

1. Förläng vårterminen med 2-3 veckor utan att öka det totala antalet undervisningstimmar (6665 under hela grundskolan). Då skulle skoldagarna vara kortare vilket skulle lösgöra mer tid för för/efterarbete för lärare samtidigt som att alla barn skulle få rätt till fritidsplacering. Skapa samtidigt en läroplan för fritidshemmet som är helt baserad på sin egen pedagogiska princip där värden som samarbete, kreativitet, skapande och social utveckling premieras.

2. Korta ner sommarlovet med 4 veckor och lägg istället den ledigheten på att göra höstlovet, jullovet, sportlovet och påsklovet en vecka längre. Detta skulle vara positivt om det gjordes utifrån två principer: Alla barn får under loven rätt till fritidshemsplacering så att det går att lägga ett familjepussel och så att alla barn får tillgång till samma fantastiska pedagogiska verksamhet. Samtidigt skulle grundskollärarna förväntas arbeta minst halva loven, gärna mer. Det skulle frigöra kontinuerlig tid för fortbildning och långsiktig planering. Att som idag ha en vecka i vardera ändan på sommarlovet är inte i närheten av tillräckligt för att det ska kunna kallas kontinuerligt kvalitetsarbete. en konsekvens av detta blir att lärares årsarbetstid ökar markant. (Eftersom det försvinner sommarlovsveckor som egentligen är inarbetad semester.) Det skulle matchas med ett rejält lönelyft. En sådan lösning skulle motivera ett lönepåslag med 10 000 per månad för alla, minst.

3. Behåll det mesta som det är idag men inför frivillig sommarskola i början och slutet på varje termin (2-3 veckor) för alla som vill, inte bara de som ligger i riskzonen. Detta skulle kunna möjliggöra mer tid att fixa de kunskaper som fattas men framförallt skulle det ge elever en chans att lära sig sånt som inte passar in i skolans förhållandevis trånga ämneskostym. Vi glömmer ibland att världen inte går att dela upp på 16 ämnen. Vissa saker faller bort, och detta skulle kunna vara chansen att göra något åt det.
Jag tänker inte att alla lärare måste jobba hela tiden under den här perioden. Istället tänker jag att man delar upp sig så att vissa jobbar i början och andra jobbar i slutet. Ta in alla sommarlovslediga lärarstudenter och låt dem sommarjobba med det yrket de snart ska ägna sig åt och låt eleverna påverka vad som händer under den perioden… Även denna lösning skulle kräva den där uppvärderingen av lärarlöner som jag tog upp i förslag nummer 2.

Som du märker är jag inte särskilt bunden av varesig fackliga regler eller kostnadsanalyser när jag tänker. Men det är heller inte min poäng. Istället vill jag bara visa att det finns andra lösningar än dagens som antagligen är bättre, om inte annat för att dagens struktur med sommarlov kommer ifrån typ mitten av 1800-talet. Samhället har förändrats. 🙂

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.