#24 – Mina språkvetare

I eftermiddags hade jag en fantastisk lektion med mina fyror och femmor (17 stycken, dagen till ära).

Jag visade dem goda exempel på hur sammanfattningar och kopplade till kunskapskraven för år 6 i svenska (kunna göra enkla/utvecklade/välutvecklade sammanfattningar). De fick resonera kring varför de tre fiktiva exemplena blivit bedömda som enkla, utvecklade eller välutvecklade. (Vi valde fiktiva exempel för att kunna tillrättalägga dem så att just den här delen blev perfekt.)

Efter det gav jag dem i uppgift att berarbeta förra veckans snabbskrivna sammanfattningar av NE Skolas artikel om meteoriter. Den gången jobbade de i par och sen samlade vi in dem, helt anonymt, i en Corkboard. Resultatet blev att de idag, i nya par, fick bearbeta någon kompis tidigare uppgift. Sedan samlade jag dem de sista tio minuterna för att låta de som ville berätta om hur de gått tillväga för att höja nivån på sina texter. En överlag superbra lektion som verkligen ramade in både kunskapskravet, vad som menas med en sammanfattning och det stora i kollaborativt skrivande. Ett elevpar berättade stolt att ”vi tittade på de andras texter och lånade lite idéer från dem”, till de andras stora förtjusning. ”smart!” hördes det viskas i bänkraderna.

Det intressantaste av allt var i den avslutande samlingen när några elever berättade om sitt arbete. Två killar berättade att de gått in för att redigera bort en del svårbegripliga ord och på så sätt göra texten mer begriplig. En elev vände sig kritiskt om och ifrågasatte: ”Men! Ni skulle göra texterna mer utvecklade. Då man man ju inte förenkla orden. Då blir det tvärtemot!”

En ordväxling utbröt mellan de tre eleverna som tillsist innefattade mer än halva gruppen. Några menade att det är okej att använda enklare ord om det gör att fler förstår. Andra menade att kunskap ligger i att lära sig svåra ord. (De använder verkligen exakt de orden!) Någon försökte medla genom att föra in att det beror på målgruppen. ”Om någon i förskoleklassen ska förstå så kan man ju ändra orden. Men annars tycker jag att vi lär oss av att se nya ord.”

Jag ville inget hellre än att stoppa tiden och bara låta dem finnas kvar i den stunden. De är så sjukt smarta mina elever. Helt klart i klass med Svenska akademin.

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.