#skolchatt – Om du slapp alla styrdokument…

”Om du slapp alla styrdokument, skollagen och andra nationella pålagor. Vad skulle du göra annorlunda?”

Det frågar vi oss i den här veckans upplaga av #skolchatt. Chansen finns att det blir ett engagerat samtal, särskilt så här i slutet på ett läsår när överlämningar ska förberedas, betyg sättas, nya barngrupper inskolas, lägerskolor arrangeras, verksamheter utvärderas och framtid planeras. Om man ibland kan tycka att elever tacklar av framåt slutet av ett läsår så är det inget som finns i Sveriges lärarrum, den saken är säker.

Samtidigt finns det någonting väldigt kreativt i tanken på att få skapa sig ett eget skolsystem. För det är faktiskt vad den här veckans skolchatt handlar om. Hur mycket skulle vi ändra om vi fick göra som vi ville? Vad skulle få vara som det är? Vad skulle bli bättre? Finns det något som skulle bli sämre?

När jag låter hjärnan gå loss på den här veckans samtalsämne så landar jag i min planeringsprocess som en för mig naturlig utgångspunkt.

• Jag har rätt svårt för det centrala innehållet i läroplanen. Antagligen skulle mycket av min undervisning fortsätta vara som den är nu, men jag skulle tillåta mig själv fullkomlig frihet att följa mina elever i deras sökande efter passion och intressen. Jag har de professionella verktygen att på vägen se till att de når kunskapskraven och utvecklar förmågorna, men det är inte alltid lätt att förena med det centrala innehållet. Därför skulle jag skippa det. Bara riva ut de sidorna och vika någon origami-groda av dem.
• Sen skulle jag lägga ner rektorsutbildningen, eller i alla fall göra det möjligt för skolledare som uppenbarligen redan når målen att få tenta av den snabbare. Istället skulle jag inrätta ett alternativ som inte gör att nya skolledare tvingas lägga en stor del av sin tid någon annanstans än i den verksamheten de ska lära sig att leda.
• Efter det skulle jag avskaffa kraven på skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram och istället införa ett krav på att varje skola måste kunna visa vad elever har lärt sig och vad skolan har gjort för att främja elevernas lärande. Med andra ord är det ungefär samma kravnivå som idag fast med total professionell frihet för varje skola att själv välja både vilka bedömningsverktyg och hur ofta de används. Detta skulle kompletteras med en rejäl satsning på Skolverkets arbete med att ständigt ta fram bra bedömningsstöd.
• Avslutningsvis skulle jag avskaffa betygen för år 6 (men behålla dem från år 7) eftersom det är orimligt att man får sina betyg i slutet av en kravperiod. Efter år 6 börjar man sikta mot målen i år 9 och då är det naturligare att börja med betyg. Som det är nu känns det som att våra politiker försöker hitta ett sätt att bedöma sjuåringar och nittonåringar på samma sätt, vilket känns lite konstigt eftersom lärandet och undervisningen skiljer sig åt på så många sätt. Här behövs en dynamik i bedömningsarbetet som följer lärandet, istället för tvärtom.

Det är början på mina tankar runt ämnet för den här veckans upplaga av #skolchatt. Förhoppningsvis kommer många nya kloka idéer under samtalet. Väl mött!