Det finns fler uppenbara nackdelar med att elever uppfattar skolan som en sak och resten av livet som helt annan, i alla fall om de inte tycks hänga ihop. En ibland rätt bortglömd del av det senaste PISA-resultatet är att en växande andel svenska niondeklassare upplever skolan som bortkastad tid. Det tål att fundera över. Kanske beror det på att de helt enkelt inte ser kopplingarna mellan skolan och allt det där andra, fast att de finns där.
Jag har funderat ett tag på hur det går till när vi överbryggar skarvar mellan skoltid och fritid. Vad betyder det som just hänt? Är allt som hänt sedan sist lika viktigt? På ett sätt är det en konkret representation av hur vi i skolan skapar kopplingar mellan skolan och världen utanför. En elevnära sådan som är värd att kika närmare på.
Jag hade en lärarstudent som varje gång hen fick i uppgift att starta skoldagen började med att fråga eleverna om de hade sovit gott. En personlig och lite ovanlig fråga som jag inte vet om hen ställde medvetet eller på ren reflex. Oavsett vilket så noterade jag då att eleverna reagerade väldigt starkt (på ett bra sätt) på den och det blev liksom deras grej. Någon gång har jag försökt att imitera studenten, men det går inte lika bra. Kanske är det en personlighetsgrej. Kanske är det en fråga om att enträget sätta en vana. Jag vet inte….
Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterandet som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.
Kommentera