Sedan en tid tillbaka får jag professionellt samtalsstöd genom min arbetsgivare. Det är kopplat till en situation på jobbet som jag inte tänker berätta mer om, eftersom det inkluderar andra än mig själv.
Dock har jag ett behov av att berätta om stödet jag får. För det är så brutalt uppenbart för mig när jag är i den här sitsen att samtalsstöd är något många fler, kanske rent av alla, lärare borde få. Det finns en enkel förklaring, lyssna:
Som lärare använder vi oss själva som främsta undervisningsverktyg. Det är hemligheten. Det är nyckeln till varför det här jobbet är så förbannat givande, men också så förbannat påfrestande. Då är det självklart så att vi ibland behöver vårda det verktyget. Innan det går sönder. Likt flygplan behöver det kontinuerlig service för att fungera optimalt.
Jag fick höra en gång från en vän som läste till psykolog att psykologer regelbundet har tid med en annan psykolog. För att prata av sig. Inte i fikarummet utan på riktigt. Det är ingen dum idé att kolla på den modellen eftersom psykologer likt lärare arbetar med sig själva som verktyg. Skillnaden ligger i att vår profession kanske inte innebär att vi är tränade på att lyssna. (Sorgligt men sant.) Därför är det antagligen rimligt att vi behöver handledning från någon annan yrkesgrupp. Kvinnan som jag fått möjligheten att prata med har en mastersexamen i beteendevetenskap och kan inte ett skit om skolan. Det behövs inte. Hennes expertis ligger i att ha svart bälte i samtal. Resten står jag för.
Det är förbluffande för mig hur få som pratar om de här frågorna. Det är som om det bara finns två vägar att gå: Håll tyst och bit ihop eller gå till någon självutnämnd coach som säger potentiellt livsfarliga grejer som helt saknar vetenskaplig grund. Det duger inte. Vi behöver en vetenskapligt beforskad modell för handledande samtalsstöd. Jag får det genom företagshälsan. Som en akutåtgärd för att undvika utbrändhet och psykisk ohälsa. En krisåtgärd som egentligen borde ha funnits med mig genom hela mitt lärarliv. Samtalsstöd är ett absolut måste eftersom vi i någon mening investerar vårt hjärta och vår själ i våra professionella liv. Det är därför lärarna lyckas vara den mest motiverade gruppen på svensk arbetsmarknad samtidigt som vi har den tuffaste arbetsmiljön.
Alternativet är att låta bli och det går inte. Det bara går inte.
Kommentera