Jag loggade in på datorn för min vanliga morgontur på nätet bland nyhetstidningarna. (Vad är en papperstidning för en IT-beroende åttiotalist?) Kaffet hamnade nästan i fel strupe när jag läste om Skatteverket som räknar in läxhjälp som hushållsnära tjänster som omfattas av RUT-avdraget.
Är inte det bara ännu ett sätt att göra den sociala ojämlikheten i skolan värre?
Vore det inte klokare att istället investera i gemensam läxhjälp inom skolans ram?
10 kommentarer
Mållgan
Posted on 2010-11-09 at 08:19Alla former av bidrag skall göras om till avdrag, det gynnar ju högavlönade och minskar på proportionaliteten i skattesystemet. Endast personer med (hög) inkomst skall i framtiden få del av samhällets service, det är en del i regeringens arbetslinjen.
magnus
Posted on 2010-11-09 at 09:39Ojämlikt? Låter väl bra tycker jag. Höga skatter har gjort att föräldrar måste jobba 100% var. Det är stress och körande. Om detta skapar fler riktiga jobb istället för att folk går på stödpengar är väl bra. Problemet med dagens skola och den svenska skolan under många år har varit att bara den medelmåttige duger. Det kunde vara bra att investera i gemensam läxhjälp för den som inte når upp till den medelmåttiges nivå från skolans sida. Men de duktiga måste anpassa sig nedåt i skolan vilket ju också är ett problem- detta ser jag sedan länge. Det tror jag inte löses inom skolans ramar som det ser ut i Sverige. Likriktning och medelmåttighet är också ett slags tyranni. Staten kan väl inte ta hand om allt och göra föräldrar och barn passiva? Vad ger detta för människor och samhällsystem med likriktade och medelmåttiga människor som aldrig får lov till att ta egna initativ utan skolan och staten tar hand om allt?
Anna
Posted on 2010-11-09 at 16:20”Är inte det bara ännu ett sätt att göra den sociala ojämlikheten i skolan värre?
Vore det inte klokare att istället investera i gemensam läxhjälp inom skolans ram?”
håller med dig
Killfröken
Posted on 2010-11-09 at 18:23Samhällets förändring, folkhemmets död och kvinnans frigörelse (en bra sak) har gjort att föräldrar inte har tid längre. Inte skatten.
Men det är inte huvudproblemet här. Snarare handlar det om att RUT-avdrag för läxhjälp är ineffektivt spenderade skattepengar. Häng med på det här räkneexperimentet:
Jag har 184 elever. Om tio procent av dem har så svårt att hinna med läxan att deras föräldrar bestämmer sig för att använda RUT-avdraget för att fixa läxhjälp så innebär det att svenska staten ska subentionera halva kostnaden att anställa någon på (åtminstone) 20 timmar i veckan. Det motsvarar en halvtidstjänst. Om vederbörande ska ha normal lärarlön är det en kostnad för skattebetalarna på ungefär 250 000 kronor per år (lön plus sociala avgifter).
För samma peng skulle jag och mina kollegor kunna erbjuda läxhjälp till samtliga 184 elever och även ha råd/tid att uppmärksamma fler elever som behöver individuell studiehandledning. (Då ska du veta att en majoritet av de som behöver detta stöd men som inte får det idag är de elever som redan kan, precis som du skriver).
Jag tänker inte sticka under stol med att jag hatar när utbildning blir en klassfråga. (Vilka tror du har råd att stå för andra halvan av privatlärarens lön?) Men framförallt handlar det om man kan erbjuda samma tjänst (med högre kvalitet) för ett billigare pris.
Tack för din input!
// Killfröken
magnus
Posted on 2010-11-10 at 09:48jo men den som ger läxhjälp kanske hade gått på AMS eller någon annan stödform, det är väl bättre om hon/ han gör något nyttigt som att ge läxhjälp, jag ser det som en avlastning till föräldrar som har mkt att göra och till lärare som kan användas mer till det de ska göra. Jfr om doktorn på mottagningen städade, tog prover, diskade etc då skulle väldigt få få jobb där förutom doktorer och doktorn skulle inte ha tid för patienterna. Så även om du är mer effektiv på utbildning så räknar jag med sidoeffekten av fler jobb i samhället, fler jobb med mening….
magnus
Posted on 2010-11-10 at 09:50om jag jobbar 100% och får 30% betalt efter skatt, moms, arbetsgivaravgift etc etc… så är det väldigt lite pengar kvar så skatten måste väl ändå bidra till att folk jobbar mkt… driver egen firma och den 100 kr som jag betalar i lön kostar ca 200 kr att tjäna in, sedan betalar min anställde moms, skatt på energi, bil etc et c
magnus
Posted on 2010-11-10 at 09:52dessutom betalar man inte lärarlön för städning, läxhjälp etc..
vlad
Posted on 2010-11-10 at 11:37@Magnus:
Om en elev är duktig, så klarar eleven naturligtvis av att studera och ta till sig kunskaper på egen hand, och behöver därför inga extra resurser (tvärtom; naturligtvis ska duktiga elever lära sig vara självständiga så fort som möjligt, allt annat är direkt skadligt.) Klarar eleven inte detta är eleven uppenbarligen inte särskilt duktig, och passar då perfekt in i den skola för medelmåttor du anser att vi har.
Jag har själv varit en av de ”duktiga” hela livet, och aldrig har jag fått veta att jag varit tvungen att bli ”mer medelmåttig.” Folk som kräver mer resurser till ”duktiga” elever, elitklasser, fler betygssteg, etc. är uteslutande folk med medelmåttigt begåvade ungar (bortsett från de som själva ÄR medelmåttigt begåvade ungar) som av någon bisarr anledning fått för sig att de är ”duktiga” eftersom de lyckades förstå hur derivata fungerar efter ”bara” 50 timmar lärarledd undervisning.
Killfröken
Posted on 2010-11-10 at 20:41Intressant vinkel.
Jag ser kanske för många arbetslösa lärare för att se läraryrket som en naturlig plats för AMS-praktik. men visst….
(Det är alltid välkommet med fler händer. Särskilt om de kommer med ny erfarenhet och nya perapektiv!)
Sen ser jag inte läxor och läxläsning som en okvakificerad arbetsuppgift. Det har i allra högsta grad med lärande att göra och därför är det absolut en del av mitt jobb. M A O är läxläsning en del av ”doktorns tid med patienten”.
Märit
Posted on 2010-11-11 at 12:07Killfröken: Goda argument och kloka tankar, som så ofta! Får man tipsa om en annan sorts läxhjälp som flera kommuner använder sig av – läxhjälp via nätet. I Uppsala handlar det om att civilingenjörstudenter via nätet (MSN) hjälper elever mellan åk 4 och upp till gymnasienivå med matematikläxor. Studenterna finns tillgängliga på nätet mån-tors kl 17-20. (Finns även i Stockholms stad) Eleverna chattar med studenterna som kan ge stöd vid problemlösningen. Studenterna talar en mängd olika språk och kan således hjälpa en stor grupp barn och ungdomar som kanske inte lika enkelt kan få hjälp hemma. I den bästa av världar får eleverna en konkret och positiv bild av vad man faktiskt kan göra med kunskap, och en och annan civilingenjörstudent kommer på att det här med undervisning är en kick de inte vill vara utan.