M\u00e5ndag morgon. Jag b\u00f6rjar veckan, som vanligt, med planering. Fast att jag \u00e4r p\u00e5 jobbet runt sju varje morgon s\u00e5 \u00e4r det ov\u00e4rderligt att b\u00f6rja veckan med egen arbetstid. Just idag handlar det om att f\u00f6rbereda ett pass specialpedagogik, planera tre matematiklektioner och f\u00f6rarbeta ett l\u00e5ngsiktigt val av digitala verktyg. Samtidigt h\u00f6r jag r\u00f6ster i andra \u00e4ndan av personalv\u00e5ningen.<\/p>\n
H\u00e4r beh\u00f6vs en milj\u00f6beskrivning. Jag jobbar i ett litet bullerbysamh\u00e4lle d\u00e4r skolan \u00e4r bygd 1839 (ett par \u00e5r innan det blev allm\u00e4n skolplikt i o m att folkskolan inf\u00f6rdes) och l\u00e4rarrummet best\u00e5r av en gammal l\u00e4rarbostad uppdelad i tv\u00e5 rum. Numera \u00e4r det ena rummet arbetsrum och det andra kombinerat bibliotek och fikarum. D\u00e4r finns ett par sk\u00f6na soffor som just f\u00f6r stunden verkar f\u00e5 tj\u00e4na som grupprum f\u00f6r ett par elever. Elever som p\u00e5 r\u00f6sterna verkar ha sv\u00e5rt att koncentrera sig p\u00e5 uppgiften.<\/p>\n
Jag tar min dator och flyttar in till dem. Det visar sig vara tre av v\u00e5ra \u00e4ldre elever, fr\u00e5n parallellklassen till den jag undervisar mest. Deras m\u00e5l \u00e4r att provl\u00e4sa sina nyskrivna sk\u00f6nlitter\u00e4ra ber\u00e4ttelser f\u00f6r varandra f\u00f6r att sedan kunna ta emot kamratrespons. \u00a0Till en b\u00f6rjan m\u00e4rker jag att de \u00e4r lite blyga inf\u00f6r att l\u00e4sa n\u00e4r jag finns med i rummet men n\u00e4r de m\u00e4rker att jag \u00e4r f\u00f6rsjunken i min matematikplanering verkar det g\u00e5 \u00f6ver. Den ena l\u00e4ser. Jag tjuvlyssnar samtidigt som jag jobbar. De feedbackar varandra och ber mig om respons. S\u00e5 klart ger jag den. Efter det vidtar en diskussion om vem av de resterande tv\u00e5 som ska ta vid. De kommer \u00f6verens och n\u00e4sta ber\u00e4ttelse b\u00f6rjar. Jag lyssnar nog och uppt\u00e4cker n\u00e5got ov\u00e4ntat. Eleven som l\u00e4ser, som har g\u00e5tt hos oss i ett par \u00e5rs tid, pratar med ett talfel. Det \u00e4r en pyttelite l\u00e4spning som ger en karakt\u00e4r till b\u00e5de ber\u00e4ttelsen och hennes r\u00f6st som jag aldrig lagt m\u00e4rke till f\u00f6rut.<\/p>\n
Hur kan det vara att man kan g\u00e5 runt i \u00e5ratal och tr\u00e4ffa personer p\u00e5 sin arbetsplats och aldrig l\u00e4gga m\u00e4rke till hur de pratar? Vad s\u00e4ger det om mitt lyssnande?<\/strong><\/p>\n Jag tror nog att jag \u00e4r r\u00e4tt bra p\u00e5 att lyssna, h\u00f6ra och se mina elever. Snarare handlar nog dagens upplevelse om att man, n\u00e4r man \u00e4r mitt uppe i att skapa l\u00e4rande, missar n\u00e5got. Det \u00e4r kanske \u00f6verdrivet att s\u00e4ga att man missar att se barnet. Men lite s\u00e5 \u00e4r det. Det har inte att g\u00f6ra med ovilja eller avsaknad av professionalitet utan snarare om tempo. Skolan \u00e4r lite f\u00f6r snabb f\u00f6r att f\u00e5nga det l\u00e5ngsamma seendet.<\/p>\n Jag har best\u00e4mt mig f\u00f6r att hoppa p\u00e5 utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inl\u00e4gg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att \u00e4gna mer tid \u00e5t skrivandet och reflekterande som omfattar den h\u00e4r bloggen. D\u00e4rav den lilla siffran i b\u00f6rjan p\u00e5 inl\u00e4gget.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" M\u00e5ndag morgon. Jag b\u00f6rjar veckan, som vanligt, med planering. Fast att jag \u00e4r p\u00e5 jobbet runt sju varje morgon s\u00e5 \u00e4r det ov\u00e4rderligt att b\u00f6rja veckan med egen arbetstid. Just idag handlar det om att f\u00f6rbereda ett pass specialpedagogik, planera tre matematiklektioner och f\u00f6rarbeta ett l\u00e5ngsiktigt val av digitala verktyg. Samtidigt h\u00f6r jag r\u00f6ster i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[645],"tags":[],"class_list":["post-1801","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg100-2"],"author_data":{"name":"Killfr\u00f6ken","href":"https:\/\/killfroken.se\/?author=2"},"featured_image_src":"https:\/\/killfroken.se\/wp-includes\/images\/media\/default.svg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1801","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1801"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1801\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1804,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1801\/revisions\/1804"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1801"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1801"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1801"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}