{"id":1916,"date":"2013-05-08T19:07:54","date_gmt":"2013-05-08T17:07:54","guid":{"rendered":"http:\/\/killfroken.se\/?p=1916"},"modified":"2013-05-08T19:07:54","modified_gmt":"2013-05-08T17:07:54","slug":"72-om-att-bli-som-man-umgas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/killfroken.se\/?p=1916","title":{"rendered":"#72 – Om att bli som man umg\u00e5s."},"content":{"rendered":"

En liten smidig webbtj\u00e4nst p\u00e5minner mig om att det \u00e4r fyra \u00e5r sedan jag registrerade mitt konto p\u00e5 Twitter. Trots att jag inte alltid varit s\u00e4rskilt aktiv s\u00e5 k\u00e4nns det lite speciellt.<\/p>\n

Det \u00e4r onsdag eftermiddag\/kv\u00e4ll och jag \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n skolan efter en dag som varit r\u00e4tt anstr\u00e4ngande. F\u00f6rst \u00e5tta timmar praktiskt bed\u00f6mningsarbete med allt som arbetslagets elever har l\u00e4rt sig inom SO- och NO-\u00e4mnena under det senaste \u00e5ret. En diger uppgift. Sedan planering av \u00e5rets sista stora undervisningsprojekt. Parallellt med detta har jag suttit i personalrummet och sett mina kollegors arbetsdag utvecklas lektion f\u00f6r lektion. N\u00e4r det g\u00e5r bra s\u00e5 \u00e4r det en vacker syn. N\u00e4r det tyngre s\u00e5 \u00e4r det en vidrig upplevelse som bara g\u00f6r en p\u00e5 d\u00e5ligt hum\u00f6r. N\u00e5got som bryter ner m\u00e4nniskors innersta djup. Det \u00e4r risken man accepterar f\u00f6r att f\u00e5 uppleva de makal\u00f6sa topparna som kommer ur en framg\u00e5ngsrik arbetsdag. Idag har varit en ful dag. Och vad som sl\u00e5r mig \u00e4r att jag, fast att jag idag har pratat med maximalt nio elever i sammanlagt kanske fyrtio minuter, p\u00e5verkas av st\u00e4mningen. Jag blir som jag umg\u00e5s. I f\u00f6rl\u00e4ngningen upplever jag mina kollegors misslyckanden.<\/p>\n

S\u00e5 funkar det med elever ocks\u00e5. N\u00e4r n\u00e5gon avg\u00e5ngselevs f\u00f6r\u00e4lder ringer till rektorn f\u00f6r den framtida skolan som i sin tur r\u00e5kar s\u00e4ga n\u00e5got puckat s\u00e5 sprids skr\u00e4cken som en l\u00f6peld, inte bara bland eleverna utan ocks\u00e5 i mig. Fast att jag l\u00e4gger all min energi p\u00e5 att f\u00f6rklara beslutsprocessen bakom ett d\u00e5ligt beslut s\u00e5 kan jag inte l\u00e5ta bli att k\u00e4nna mig delaktig. Trots att jag inte \u00e4r det. Fast att v\u00e5r gemensamma resa slutar om n\u00e5gra veckor s\u00e5 kan jag inte l\u00e5ta bli att k\u00e4nna att jag \u00e4r med och splittras.<\/p>\n

S\u00e5 funkar det med Twitter ocks\u00e5. Det som h\u00e4nder mina twitterv\u00e4nner \u00e4r n\u00e5got som p\u00e5verkar mig med. Man m\u00e4rker direkt n\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r uppr\u00f6rd eller upprymd. Allt oftare pr\u00e4glas mitt morgonhum\u00f6r av vad som under natten h\u00e4nt p\u00e5 amerikanska delen av mitt twitterfl\u00f6de. (Tidsskillnaden g\u00f6r att det alltid \u00e4r amerikanska nyheter som dominerar n\u00e4r jag kollar fl\u00f6det p\u00e5 morgonen.) P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det i Twitter som jag kan hitta b\u00e5de inspiration till nya stord\u00e5d och distraktion n\u00e4r sammanhanget runt omkring mig g\u00e5r in i en tillf\u00e4llig svacka. Det \u00e4r tack vare de kollegiala samtalen p\u00e5 Twitter som jag orkar dra lasset n\u00e4r kollegan beh\u00f6ver draghj\u00e4lp. P\u00e5 det s\u00e4ttet g\u00e5r det inte att beskriva hur viktigt ett vidgat kollegium kan vara f\u00f6r en professionell utveckling. Jag blir som jag umg\u00e5s och d\u00e5 passar det perfekt att umg\u00e5s med ett st\u00e4ndigt vidgande kollegium via en kanal som Twitter.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r tre ny\u00e5rsl\u00f6ften till mitt femte \u00e5r p\u00e5 Twitter:<\/p>\n