Efter en f\u00f6rmiddag med halva arbetslaget fnulande p\u00e5 utmaningen att designa kommunikation som \u00e4r l\u00e4sbart om 1000 \u00e5r \u00e4r b\u00e5de jag och eleverna g\u00e5tt hum\u00f6r n\u00e4r lunchen \u00e4r \u00f6ver och eftermiddagslektionen ska till att b\u00f6rja. N\u00e5gra har musik. Andra blev av med i princip hela sin lunchrast p\u00e5 grund av en annan grej. S\u00e5 de f\u00e5r lite l\u00e4ngre rast om de vill. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det en relativt liten skara av mina treor, fyror och femmor som kommer till klassrummet i tid. Mitt ibland dem st\u00e5r tv\u00e5 f\u00f6rskoleklassbarn som passat p\u00e5 under rasten att g\u00f6ra ett bes\u00f6k i v\u00e5rt klassrum. Jag vet att det brukar vara en mytomspunnen plats bland de yngre eleverna. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r den f\u00f6rknippad med framtid och att bli stor. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte s\u00e4rskilt ovanligt att de kommer p\u00e5 bes\u00f6k n\u00e4r ingen annan \u00e4r n\u00e4rvarande. Idag har de haft med sig ett par \u00e4ldre kamrater (mina elever). De \u00e4r just p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 n\u00e4r jag kommer dit. Jag passar p\u00e5 att briljera genom att h\u00e4lsa dem vid namn. Imponerade, som ber\u00e4knat. Jag tar tillf\u00e4llet i akt och fr\u00e5gar om de vill vara med p\u00e5 lektionen.<\/p>\n
VA!? F\u00e5r vi det?<\/em><\/p>\n Det \u00e4r som att bjuda in n\u00e5gon till nobelfesten eller n\u00e5got. Det framst\u00e5r som en once-in-a-lifetime-m\u00f6jlighet.<\/p>\n Jag s\u00e4ger till dem att allt de beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att ber\u00e4tta f\u00f6r n\u00e5gon fritidsl\u00e4rare som \u00e4r ute med \u00f6vriga barn. De springer allt vad benen g\u00e5r f\u00f6r. Samtidigt startar jag upp lektionen, fyrtio minuter med tr\u00e4ning av IUP-m\u00e5l. Ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och uppskattat arbete som ger mig mycket tid med olika elever och som ocks\u00e5 ger mig tid att h\u00e4nga lite med v\u00e5ra unga bes\u00f6kare. Inte f\u00f6r att jag beh\u00f6ver det. Eller ens f\u00e5r m\u00f6jligheten till det. Runt omkring sig har de fr\u00e5n sekunden de s\u00e4tter fot i klassrummet mellan en och tre \u00e4ldre elever p\u00e5 arml\u00e4ngs avst\u00e5nd som inte vill n\u00e5got hellre \u00e4n att hj\u00e4lpa, visa, f\u00f6rklara och ber\u00f6mma. Och h\u00e4r \u00e4r det viktiga: Det \u00e4r inte bara de lydiga flickorna\/pojkarna. Det h\u00e4nder n\u00e5got med varenda en av de kanske 20 elever jag har i rummet som vanligtvis \u00e4r mina. Det \u00e4r som om de sj\u00e4lva minns hur de s\u00e5g p\u00e5 v\u00e5rt klassrum och v\u00e5r klass n\u00e4r de var yngre och f\u00f6rst\u00e5r storheten som de h\u00e4r tv\u00e5 sex\u00e5ringarna just nu upplever, trots att det f\u00f6r dem bara \u00e4r en vanlig onsdagseftermiddag. Det \u00e4r viktigt med s\u00e5dant. \u00c4ven om det inte \u00e4r magi f\u00f6r alla s\u00e5 blir de alla p\u00e5minda om det magiska som ett klassrum kan st\u00e5 f\u00f6r b\u00e5de f\u00f6r den som st\u00e5r utanf\u00f6r och den som finns d\u00e4r inne.<\/p>\n En stund senare ser jag en orolig kollega i d\u00f6rr\u00f6ppningen. Hon vet att de \u00e4r h\u00e4r och att jag har gett dem lov att vara det. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det n\u00e5got som oroar. Vad? Vi pratar som kortast och hon f\u00f6resl\u00e5r att det r\u00e4cker med ett kort bes\u00f6k. ”Max tjugo minuter!” Jag h\u00f6r men bryr mig inte och l\u00e5ter dem stanna s\u00e5 l\u00e4nge de vill och ser till att de trivs. Det visar sig vara hela lektionen. Alla fyrtio minuter. Sedan bryter vi av och ska g\u00e5 \u00f6ver till klassr\u00e5d och d\u00e5 passar vi p\u00e5 att tacka v\u00e5ra unga bes\u00f6kare f\u00f6r p\u00e5h\u00e4lsningen. De g\u00e5r n\u00f6jt ut p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6r f\u00f6rmodad utelek. Samtidigt kommer min kollega och tar \u00f6ver. jag g\u00e5r till materialf\u00f6rr\u00e5det f\u00f6r att h\u00e4mta grejer som vi beh\u00f6ver till klassrummet.<\/p>\n Ett par minuter senare \u00e4r jag tillbaka med famnen full av skrivh\u00e4ften, linjaler, pennv\u00e4ssare och sudd. Precis p\u00e5 trappen m\u00f6ter jag en av sex\u00e5ringarna som fram tills nyss varit v\u00e5r g\u00e4st. Hen st\u00e5r med ansiktet tryckt mot glasd\u00f6rren.<\/p>\n G\u00e4st: Hej Killfr\u00f6ken! (F\u00f6r en timma sedan kunde hen inte mitt namn.)<\/em> D\u00e4r blev hen kvar tills dess att mina elever slutat f\u00f6r dagen. S\u00e5 stark kan en v\u00e4nskap vara. Det \u00e4r viktigt att skolan fr\u00e4mjar s\u00e5nt i allting vi g\u00f6r. Viktigare \u00e4n det mesta andra faktiskt.<\/p>\n Jag har best\u00e4mt mig f\u00f6r att hoppa p\u00e5 utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inl\u00e4gg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att \u00e4gna mer tid \u00e5t skrivandet och reflekterandet som omfattar den h\u00e4r bloggen. D\u00e4rav den lilla siffran i b\u00f6rjan p\u00e5 inl\u00e4gget.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Efter en f\u00f6rmiddag med halva arbetslaget fnulande p\u00e5 utmaningen att designa kommunikation som \u00e4r l\u00e4sbart om 1000 \u00e5r \u00e4r b\u00e5de jag och eleverna g\u00e5tt hum\u00f6r n\u00e4r lunchen \u00e4r \u00f6ver och eftermiddagslektionen ska till att b\u00f6rja. N\u00e5gra har musik. Andra blev av med i princip hela sin lunchrast p\u00e5 grund av en annan grej. S\u00e5 de […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[645,686,304,6],"tags":[],"class_list":["post-2367","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg100-2","category-vadbloggning","category-barsliga-formaner","category-dessa"],"author_data":{"name":"Killfr\u00f6ken","href":"https:\/\/killfroken.se\/?author=2"},"featured_image_src":"https:\/\/killfroken.se\/wp-includes\/images\/media\/default.svg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2367","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2367"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2367\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2368,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2367\/revisions\/2368"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2367"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2367"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/killfroken.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2367"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nJag: Hej Barnet!
\nBarnet: Hur l\u00e5ng tid \u00e4r det kvar tills de slutar? (Jag m\u00e4rker att hen l\u00e4ngtar efter mina elever.)<\/em>
\nJag: Det \u00e4r en kvart ungef\u00e4r.
\nBarnet: N\u00e4r \u00e4r klockan tv\u00e5?
\nJag: Ja, det \u00e4r en kvart ungef\u00e4r.
\nBarnet: Meh…\u00a0\u00a0(kan inte l\u00e4ngre h\u00e5lla p\u00e5 sin energi och bubbelfnittrar och s\u00e4tter sig)<\/em><\/p>\n