Man skulle kunna s\u00e4ga att det stormar om skolmatematiken just nu. Man skulle ocks\u00e5 kunna s\u00e4ga att matematikundervisningen \u00e4ntligen f\u00e5r den uppm\u00e4rksamhet den f\u00f6rtj\u00e4nar. (J\u00e4mf\u00f6r den v\u00e4lutvecklade debatten om hur man l\u00e4r barn l\u00e4sa och skriva med den s\u00e5 gott som obefintliga debatten om hur man l\u00e4r barn r\u00e4kna.)<\/p>\n
En central del av kritiken kommer fr\u00e5n utv\u00e4rderingen av f\u00f6rra l\u00e4s\u00e5rets nationella prov i skol\u00e5r tre. Tydligen visar en genomg\u00e5ng av kontrollgruppen (alla tredjeklassare f\u00f6dda p\u00e5 fyra givna datum) att fler elever \u00e4n ber\u00e4knat misslyckas p\u00e5 bl a de uppgifter som kr\u00e4ver att man sj\u00e4lv v\u00e4ljer r\u00e4knes\u00e4tt. Vad det beror p\u00e5 kan man diskutera men klart sedan tidigare \u00e4r:<\/p>\n
– Svenska elever f\u00e5r en matematikundervisning som \u00e4r betydligt mer fokuserad p\u00e5 ”arbete i boken” och betydligt mindre p\u00e5 att ”prata matematik” i j\u00e4mf\u00f6relse med sina j\u00e4mn\u00e5riga i \u00f6vriga Europa (enl TIMSS 2008).<\/p>\n
– Den enskilt viktigaste faktorn f\u00f6r elevers studieframg\u00e5ng \u00e4r l\u00e4rarens kompetens (enl Mc Kinseys studier av PISA 2007).<\/p>\n
Tillsammans borde det inneb\u00e4ra att det finns en po\u00e4ng med att l\u00e4rare hittar fler och b\u00e4ttre forum att hj\u00e4lpas \u00e5t att utveckla dels sin egna kompetens och dels undervisningen vi erbjuder v\u00e5ra elever. Vi beh\u00f6ver – enkelt f\u00f6rklarat – bli varandras l\u00e4rare. D\u00e5 kan Skolverkets mattefilmer vara ett bra underlag f\u00f6r gemensamma matematikutflykter.<\/p>\n
Film om likhetstecknets inneb\u00f6rd fr\u00e5n Skolverket<\/a><\/p>\n