Kan man s\u00e4ga att resonemang \u00e4r f\u00f6r matematik\u00e4mnet vad l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r f\u00f6r svensk\u00e4mnet?<\/p>\n
Det s\u00e4gs ibland, framf\u00f6rallt sedan inf\u00f6randet av LGR 11, att alla l\u00e4rare borde vara spr\u00e5kl\u00e4rare eftersom svensk\u00e4mnet tangerar alla andra skol\u00e4mnen. Det \u00e4r en helt konkret analys som \u00e4r simpel i sin sk\u00f6nhet. \u00c4nd\u00e5 kan den l\u00e4tt missf\u00f6rst\u00e5s. F\u00f6r ett tag sedan ville mina svenskl\u00e4rarkollegor av den anledningen att alla l\u00e4rare skulle ansvara f\u00f6r att bevaka och bed\u00f6ma elevers l\u00e4shastighet. Det \u00e4r antagligen inte den delen av svensk\u00e4mnet som tangerar alla andra \u00e4mnen. Ibland kan man h\u00f6ra att det med samma argument i ryggen inte \u00e4r n\u00e5got problem att skolan i sin textbaserade tradition sl\u00e5r ut elever som inte har en perfekt l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r inte heller r\u00e4tt. Bara f\u00f6r att spr\u00e5ket genomsyrar alla andra \u00e4mnen s\u00e5 betyder inte det att elever som har en haltande spr\u00e5kutveckling inte har r\u00e4tt att n\u00e5 sin fulla potential i andra sammanhang.<\/p>\n
Den enda inneb\u00f6rden\u00a0med p\u00e5st\u00e5endet att alla l\u00e4rare \u00e4r spr\u00e5kl\u00e4rare och att alla \u00e4mnen \u00e4r spr\u00e5k\u00e4mnen \u00e4r denna: L\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen \u00e4r situerad. Den \u00e4r beroende p\u00e5 sammanhanget och det \u00e4mnesspecifika spr\u00e5kbruk som finns i just den kontexten. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver varje l\u00e4rare ta sin del av ansvaret att vi utbildar elever som f\u00f6rst\u00e5r vad de l\u00e4ser. Det \u00e4r en hyfsat vedertagen f\u00f6rst\u00e5else, vilket \u00e4r bra.<\/p>\n
H\u00e4r vill jag l\u00e4gga till f\u00f6rm\u00e5gan att resonera som en parallell spegelbild till funktionen som l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen har i skolan.<\/strong><\/p>\n Genom m\u00e5nga, kanske rent av alla, \u00e4mnen i l\u00e4roplanen finns skrivningar kopplade till resonemang. Det \u00e4r kanske inte sj\u00e4lvklart att resonemang \u00e4r lika i alla \u00e4mnen och kontexter (p\u00e5 samma s\u00e4tt som att l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else inte beh\u00f6ver vara det) men\u00a0det finns en po\u00e4ng att se till de matematiska resonemangen. Det handlar d\u00e5 om argumentation baserad p\u00e5 observerade samband mellan olika fakta. Det kan vara ett resonemang som f\u00f6ras enskilt eller i samarbete med andra och alltid med syftet att komma fram till en slutsats. P\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r det i grund och botten fr\u00e5ga om att st\u00e4rka elevernas tilltro till den egna tankef\u00f6rm\u00e5gan. Det \u00e4r resan fr\u00e5n ”Jag bara vet att det \u00e4r s\u00e5” till ”Det \u00e4r s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r att…”<\/p>\n N\u00e4r elever utvecklar den aspekten av sin resonemangsf\u00f6rm\u00e5ga s\u00e5 handlar det, precis som med l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen, om n\u00e5got mycket st\u00f6rre \u00e4n ett enskilt \u00e4mne – \u00e4ven om den har sin grund i matematiken.\u00a0Om l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen \u00e4r processen att l\u00e4ra elever f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5 \u00e4r resonemangen processen att l\u00e4ra elever att t\u00e4nka.<\/p>\n Ju mer jag t\u00e4nker p\u00e5 det desto rimligare \u00e4r det: L\u00e4rark\u00e5ren borde anamma den parallella devisen ”alla l\u00e4rare \u00e4r matematikl\u00e4rare och d\u00e4rmed \u00e4r alla \u00e4mnen matematik\u00e4mnen” med utg\u00e5ngspunkt i att resonemangsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r lika situerad som l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elsen.<\/strong> \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det inte s\u00e5. Vi kallar oss g\u00e4rna alla f\u00f6r spr\u00e5kl\u00e4rare men m\u00e5nga l\u00e4rare skulle rygga tillbaka f\u00f6r att kalla sig matematikl\u00e4rare. Desto viktigare d\u00e5 att vi g\u00f6r upp med den h\u00e4r fr\u00e5gan. H\u00e4r \u00e4r ett par argument f\u00f6r varf\u00f6r det borde vara s\u00e5:<\/p>\n 1. \u00c4r inte resonemangen f\u00f6r alla?
\nMatematiken \u00e4r av tradition enormt segregerande. Redan i sju\u00e5rs\u00e5ldern ser vi elever som best\u00e4mmer sig f\u00f6r att matematik inte \u00e4r f\u00f6r dem. Ofta \u00e4r det med f\u00f6r\u00e4ldraras och i viss utstr\u00e4ckning l\u00e4rares goda minne. D\u00e5 har de i runda sl\u00e4ngar 10 \u00e5r kvar av obligatorisk matematikundervisning. Vad g\u00f6r det f\u00f6r deras utveckling till hela, fungerande m\u00e4nniskor? S\u00e4ga vad man vill om matematikens utmaningar som \u00e4mne s\u00e5 \u00e4r det fullkomligt livsviktigt att resonemangsf\u00f6rm\u00e5gan inte g\u00e5r samma \u00f6de till m\u00f6tes. Om f\u00f6rm\u00e5gan att t\u00e4nka strukturerat \u00e4ven det blir n\u00e5got som barn i tidig \u00e5lder till\u00e5ts ge upp med h\u00e4nvisning till talang s\u00e5 kommer vi effektivt d\u00f6ma dessa elever till ett liv av intellektuellt utanf\u00f6rskap. Det \u00e4r inte ansvarsfullt. P\u00e5 samma s\u00e4tt som att alla elever har r\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden s\u00e5 har varje elevs r\u00e4tt att l\u00e4ra sig att utforska\u00a0sina tankar. F\u00f6r de elever som tror sig vara of\u00f6rm\u00f6gna att bem\u00e4stra matematiken \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att f\u00e5 utveckla sin resonemangsf\u00f6rm\u00e5ga i andra \u00e4mnen och sammanhang. Det kan, med r\u00e4tt v\u00e4gledning, vara en smidigare v\u00e4g in i matematiken.<\/p>\n