Det här är en grej som egentligen hände för ett drygt halvår sedan. Jag har liksom inte berättat det för er eftersom lappen försvann i mina shorts. Nu när shortsvädret är framme igen kom så även lappen fram. Det här är berättelsen bakom uttrycket popp-i-lär. Hittills är det bara jag och Den Enda Andra Manliga Lärarstudenten som slänger oss med uttrycket men vi spår att det snart är stort nere på kontinenten.

Det är sensommar och solen gassar på för att göra slut på de sista somriga krafterna. När klockan slår halv slutar lunchrasten för några elever. kvar ute på skolgården blir sexåringarna (totalt runt trettio stycken). Vid det här laget har de hunnit bli varma i kläderna och börjar visa lite större mod. Särskilt mycket mod visas när resten av skolan har lektion. Extremt mycket mod kommer, oavsett vem som står i närheten, från Båkmakarungens håll. Nu leker hon och några av hennes klasskamrater på en klätterställning. Plötsligt kommer de springande i flock mot bänken där ajg sitter och solar.

Barn I Flock (exalterat): Killfröken! Du kommer aldrig kunna gissa vad Bråkmakarungen gjorde!
Jag: Nej, vad roligt. Berätta!
Bråkmakarungen: Jag kunde hoppa från klätterställningen! Och nu är jag kapillär!
Berlinpojken: Euhm… det heter populär… inte kapillär…
Bråkmakarungen (konfunderat): Jaha, jag visste inte det… (snabbt tillbaka på banan) Hurra! Nu är jag popp-i-lär.

Flocken flockar vidare och kvar står jag, nöjd som få. Märks det att ungarna hade tema Linné i höstas eller? Man kan skoja om dom men visa mig någon annan sexåring som kan ordet kapillär så ska jag ändra mig. Tills dess kommer mina elever nog vara de nördigaste och grymmaste ungarna jag vet.

(Jaa! Jag erkänner, jag kunde inte stava till kapillär när jag började skriva på det här inlägget…)

Digg This
Reddit This
Stumble Now!
Buzz This
Vote on DZone
Share on Facebook
Bookmark this on Delicious
Kick It on DotNetKicks.com
Shout it
Share on LinkedIn
Bookmark this on Technorati
Post on Twitter
Google Buzz (aka. Google Reader)
 

5 Kommentarer to “Hur det är att vara popp-i-lär? Fråga Linné!”

  1. Tove says:

    Haha det är nog sant, vilka 6åringa kan sånna ord…

    Grym youtube film föresten ;)

  2. Camilla says:

    “Flocken flockar vidare” – BRA! Jag gillar din textnärvaro och dynamik.
    Imorgon hoppas jag på textnärvaro och dynamik för egen del; poesiframträdande. Igår grät jag på scen under repet, en mycket märklig känsla att gråta inför publik.

  3. dinokat says:

    Kapillärer minns jag att vi gck igenom först i gymnasiet. Det verkar lite märkligt eftersom det ju är riktigt häftigt.
    Det behövs mer nördiga ungar. Jag undrar varför jag bara minns “nämn bondgårdens djur” från mitt första skolår?

  4. Kicki W says:

    UNDERBART! Och så har en del “folk” så svårt att förstå vad det är som är så speciellt med barn modell “lågstadiet”… Barns närvaro är helt oefterhärmelig!! (Orkar faktiskt inte ta reda på hur DET stavas..)

    Men vilken visdom du blev serverad! Att vara “popp-i-lär” är ju verkligen något att glädjas över!!!

  5. [...] Bråkmakarungen: Usch! Hon pussade en snigel! [...]

Kommentera