På senare tid har jag funderat mycket på vilken plats barn och unga får ta i det offentliga rummet. Och jag har blivit positivt överraskad. Det finns något oerhört charmigt med städer (stora som små) som tar sig tid att göra saker de inte måste. När det är mer än ”bara” skola, vård och omsorg som får kosta. Därför tänkte jag skriva ett par inlägg för att hylla den här typen av satsningar under rubriken Kulturstadskids. Och först ut blir Rum för barn som finns i Stockholm. Rum för barn

För ett tag sedan fick jag chansen att besöka Rum för barn – den delen av Kulturhuset (vid Sergelstorg) som är ägnad åt barnkultur. Förutom en fantastisk bildverkstad där utbildade konstnärer arbetar sida vid sida med barn i alla åldrar så finns där ett fantastiskt bibliotek. Med svindyra golv i massiv ek och med läckra träpaneler ser det lite grann ut som hemma hos en brittisk adelsfamilj. Typ. Den enda skillnaden är att det också är byggt för att ha massvis med krypgångar och läsgömmor. Samtidigt som jag var där råkade avdelningens chef, Katti Havlin (känd från Bolibompa) vara där så vi bytte ett par ord. Tydligen är det ett världsunikt ställe eftersom det är helt designat utifrån ett barnperspektiv. Böckerna är inte sorterade efter varken NLM, SAB eller Dewey Decimal Classification. Istället har en grupp ungar fått sortera böckerna själv. Allt för att det ska vara begripligt utifrån barns sätt att tänka. Där finns avdelningar som ”på riktigt” och ”förr i tiden”. När jag går runt där slås jag av två saker:

  • Barnperspektivet brukar alltid vara någonting teoretisk – men här är det omsatt 100% i praktiken utan att det blir fel… det är inte så vanligt känns det som…
  • Det här stället är påkostat. Och visst är det så. Tack vare företag har man kunnat låta pengarna rulla, bl a när det kommer till golven. I skolan är det inte lika enkelt att ta emot sponsring av företag. Förut tyckte jag att det var bra för att hålla skolan neutral. Men när jag går runt där börjar jag tvivla… (Säg gärna emot mig!)

Stället är väl värt ett besök! 
(Även om det säkert känns lite udda att gå dit utan ungar. Mitt tips: sno någon polares kids!) Läs mer om Kulturhuset: här.

Kommentera