För ett tag sedan hittade jag en bok skriven av en kvinna som forskat på elevinflytande. Hon hittade nio klasser i slutet på grundskolan som alla upplevde att de hade mer eller mindre inflytande över skolans verksamhet. Det förbluffande är att allihopa, från den minst delaktiga gruppen till den med mest inflytande, upplevde inflytande över tid som det största problemet. Det finns inget inflytande. I kategorin ”klasser med lite inflytande” rankades inflytande över tid till 1,6 på en femgradig skala. I kategorin ”klasser med mycket inflytande” är alla kategorier betydligt högre rankade – förutom just inflytande över tid (som här får 1,9).
Vad är det som gör att elever inte kan påverka tiden? Är det för att lärarna inte vill? Eller för att vi har lagar och regler som är baserade på det gamla sättet att lära – i fyrtiominuterspass. För med den timplan vi har idag, och med den tidsbegränsade skolplikt vi har idag är det svårt att låta elever få den makt över tiden som de förtjänar. Särskilt oskönt är det då att det nya förslaget till ny skollag väljer att behålla både timplanen och den tidsbegränsade skolplikten.
2 kommentarer
Christer
Posted on 2009-11-06 at 11:52Intressant…
Jag tror att lärarnas arbetstid och situation är en stor begränsande faktor här. Så länge vi inte arbetar i ordentliga arbetslag (flera lärare ansvarar för en grupp elever, har inflytande över timplanen och har undervisningssalar och arbetsrum i anslutning till varandra) är det ju ett problem. Det är ju jätteroligt att Stina vill börja lite tidigare och att Pelle vill sitta kvar, men vad hände med min tid till förberedelse, efterarbete och kanske en kopp kaffe och ett toalettbesök?
Killfröken
Posted on 2009-11-07 at 08:45Som vanligt tror jag att du har rätt Christer.
En mer välutvecklad arbetslagsstruktur skulle göra lärarna (och därmed lärandet) mer flexibelt vad gäller tiden. Det är en systemåtgärd och borde därför vara en facklig fråga och egentligen kan jag tycka att vi borde använda de centrala avtalen för att underlätta den typen av utveckling.
Samtidigt handlar det inte bara om flextid i elevernas scheman. Det handlar också om att ge elever möjlighet att själva styra över hur lång tid ett visst projekt ska ta. För att det ska vara möjligt behövs ett antal pedagogiska lösningar:
– Ett antal stimulerande extrauppgifter (jag gillar inte det ordet) för de elever som upplever sig färdiga med projektet före sina klasskamrater.
– Möjlighet för arbetslaget att, när det bara är ett fåtal elever som fortfarande vill arbeta med det aktuella projektet, ”frigöra” en lärare som kan ta särskilt ansvar för dessa när övriga kollegor och elever går vidare.
– En samsyn i arbetslaget om vad det är som egentligen är verksamhetens mål (att lära sig skriva, inte att arbeta med rymden, etc.)
Det är egentligen