Av skollagen (2010:800) framgår tydligt att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna. Av skollagen framgår också att i all utbildning och annan verksamhet ska barnets bästa vara en utgångspunkt. I läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lgr 11) framgår också uttryckligen att eleverna ska få undervisning om sina rättigheter enligt barnkonventionen inom ramen för de samhällsorienterande ämnena. 

Citatet kommer ifrån den femte regelbundna rapport som Regeringskansliet gör till FN Barnrättskommitté. Det är en sorts avstämning att vi som nation gör det vi har tagit på oss att göra. (Faktumet att vi inte gör det och att samma kommitté regelbundet riktar kritik mot Sverige och hur vi hanterar särskilt asylsökande barn är en annan fråga för en annan skolchatt.) Det finns ett par saker jag reagerar på:

  • ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna” – Vad är skillnaden mellan grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter? Är det i grunden samma sak, eller finns det en nyans skillnad? Vad är skillnaden i så fall? Och framförallt: Hur många lärare har fått utbildning i frågor som dessa? Vad jag minns så ingick det inte i min lärarutbildning (anno 2005-2009).
  • Var och en som verkar inom utbildningen ska främja”…. – Med andra ord är det inte ett ansvar som är reserverat till läraren i klassrummet, vilket nog är klokt. Exempelvis har jag ett helt gäng kollegor utan varesig lärarutbildning eller lärarjobb som i sitt yrkesutövande har makten att antingen se eller kränka elever. De har precis lika stor möjlighet som jag att uppfylla eller bryta mot de krav som uppenbarligen ligger på oss. Jag tänker på vaktmästare, städare, matsalspersonal och andra som är vanliga inslag i kidsens skolliv. Men hur säkerställer man att alla som ”verkar” inom utbildningen har koll på det demokratiska uppdraget?
  • Vad är tanken med att eleverna ska få ”undervisning om sina rättigheter enligt barnkonventionen inom ramen för de samhällsorienterande ämnena”? Skulle det på något sätt vara mindre viktigt att jag undervisar eleverna om deras rättigheter när jag slår om och undervisar dem i naturvetenskap eller musik? Eller finns det genuint något moment i detta som är så viktigt att det är didaktiskt fördelaktigt att det är en SO-lärare som ansvarar för det? Jag är för kluven för att veta svaret här…

Framförallt allting annat så känner jag ett stort stöd i skrivningarna om skolans demokratiuppdrag, oavsett om det är från skollagen eller läroplanen. Det känns bra att veta att jag fortfarande har ett uppdrag som är komplexare än bäbispoolen som är det centrala innehållet. Att vi fortfarande har livsviktiga saker att prata om. Samtidigt är det i demokratiuppdraget som jag hittar min ideologiska grund för det dagliga fostransarbetet. Utan det är det lätt att hamna i ett träsk av att lära att lyda, som vi absolut inte ska tillbaka till.

Det är en (inte så) kort sammanfattning av hur jag uppfattar skolans demokratiuppdrag. Hur tänker du? 
Delta gärna i #skolchatt på twitter ikväll. Det börjar 20.oo och håller på en timma. Deltar i bakgrunden gör Forum för levande historia.
Vill du hellre bara läsa kan du göra det i efterhand i Skolchatts arkiv

 

Kommentera