Den här veckans #skolchatt handlar om Skolverkets olika ämneslyft. Det är läslyftet, matematiklyftet och NT-lyftet (som egentligen heter ”naturvetenskaps- och tekniksatsningen” och verkar vara lite annorlunda upplagt).
Matematiklyftet är i full gång och har varit det ett tag nu. Nästan alla kommuner är med på något sätt och tanken är att alla lärare som undervisar i matematik ska ha fått chansen att gå innan det avslutas om något år. Jag och min närmaste kollega går Matematiklyftet det här läsåret. Jag skulle kunna säga mycket om det men nöjer mig med följande observation: Det verkar vara en medveten strategi att det förutsätter kollegialt lärande för att kunna genomföra matematiklyftet. Arbetar man på en mindre skola som jag så innebär det lärande ihop m lärare från grannskolor. Det ger en extra dimension av värde som jag uppskattar mycket. För att det ska bli riktigt bra behöver vi dock själva ta ansvar för att fortsätta det kollegiala utbytet även efter att vårt år i Matematiklyftet är avslutat. Det tror jag vi har alla chanser att lyckas med. På måndag är vi ett antal lärare från tre F-5 skolor och en 6-9 skola som ses för att samrätta de nationella prvoen i matematik för år 6. Det har vi aldrig gjort förut. Bara det är en framgång.
Läslyftet har varit under utprovning och kommer nu lanseras. Bara för några dagar sedan blev det offentligt vilka huvudmän som får statliga pengar för att vara med i Läslyftet från början. Den listan finns här. Det har varit en del diskussion om hur läslyftet har finansierats. Jag är inte säker men tror inte att tanken är att alla som undervisar i svenska är tänkta att gå – delvis eftersom läs- och skrivutveckling ofta anses vara alla lärares ansvar. I förra veckan blev det dock klart att Läslyftet får dubbelt så mycket pengar som tidigare anslagits. Det är ju lovande.
Rent konkret utgår läslyftet från fyra delområden:
- Frågan om litteracitet – läs- och skrivförmåga i vid bemärkelse
- Elevers språk- och kommunikationsutveckling
- Läs- och skrivprocessen som en del av utvecklingen av ämnesspecifika förmågor.
- Utveckling av ämnesspecifika förmågor förutsätter explicit undervisning på språklig grund.
Den tredje satsningen, NT-satsningen är likt Matematiklyftet redan igång. Vad jag förstår är inte det ett lyft för alla lärare utan en satsning på att i varje huvudman utveckla särskild NT-utvecklare. Deras uppgift är att väcka och vidareutveckla intresse för naturvetenskap och teknik hos barn och ungdomar och att ansvara för kollegial fortbildning.
Sammantaget kan man ju undra lite över valet av ämnen. Är det för att de är PISA-ämnen eller för att det är områden där svensk skola är särskild mottaglig för utveckling? Oavsett vilket så hör jag nästan bara gott om dessa. De verkar genomföras på bred front och utifrån goda grunder. Att det finns en tanke på kollegialt ledarskap inom NT-satsningen och kollegialt lärande som präglar både Matematiklyftet och det kommande Läslyftet är så klart fördelaktigt långt bortom enskilda ämnen.
För den som vill veta mer så är de officiella # för dessa lyft: #malyft, #ntlyft och vad som verkar vara #läslyft
Kommentera