Det här med att läsa dagstidningar är inget som jag håller på med regelbundet. Men när jag råkade hamna framför ett exemplar av dagens GP så kunde jag inte låta bli att fastna vid en text.
Det är en krönika i barn- och ungdomssektionen med rubriken “Google är min bästa vän” som ger en ung tjejs perspektiv på hur hon använder Google. Du kan läsa hela krönikan här.
Mina tankar efter att ha läst kretsar kring:
- När man får exempel på ungdomars dagliga surfvanor inser man hur dumt det är att vi i vissa skolsammanhang skulle se faktasökande på nätet som ett medel för fusk, typ som att kolla i facit längst bak i boken.
- Den här tjejen har uppenbarligen inte en lärare som använder digitala verktyg i sin undervisning. Visserligen så verkar skribenten i sig ha goda digitala kompetenser, men varför fastnar hon vid att Google är en sökmotor? Det är så sjukt mycket mer.
- Om man har elever som tvättar håret med ketchup och som sover med fötterna i olivolja så kan det
A. Inte vara särskilt svårt att vara kemilärare, och
B. Vara lätt att se varför det är bra att ge sina elever ett naturvetenskapligt förhållningssätt.
Som skribenten i fråga själv avslutar sin krönika:
“Google kommer alltid att vara det första som vi vänder oss till när problem uppstår. Så är det bara.”
Kommentera