En tanke om genusroller

Igår hade vi den årliga utklädningsdagen på jobbet. (”OBS! Ingen får vara Hitler!” löd dekretet från Elevrådet.) Det är en fin tradition som går tillbaka många många år. Jag gillar det och deltar gärna. I år hittade jag lite gamla finkläder som gav mig epitetet Han, Gubben I Monopol.

Grejen är bara att utklädningsdagen varje år sammanfaller med vardagliga viktigheter då det känns lite udda att vara utklädd. Igår hade jag både ett utvecklingssamtal och en träff med mina blivande elever. (Till hösten tar jag och min kollega emot tio stycken nya treor.) Även om det är ungar som jag känner och har arbetat med sedan tidigare så handlar det mesta just nu om att vi ska hitta varandra i en ny kontext.

Som när kidsen kommer in i klassrummet, precis lika utklädda som jag. En elev (nioårig flicka) är iklädd en hemmasydd Batman-dräkt.

Jag (i ett försök till klämkäckhet): Så du är Batman, coolt! Eller är du Batgirl?
Hon tittar konstigt på mig, och jag börjar tvivla på om hon verkligen kan engelska. Det visar sig att hon gör det.
Batman-tjejen: Killfröken, jag behöver faktiskt inte alltid vara en tjej…

Det finns hopp!