Idag har jag spenderat tre år i lärarrummet. Ja, inte mitt vanliga lärarrum. (Där har jag vistats till och från i fem och ett halvt år.) Vad jag pratar om är det vidgade lärarrummet som kallas Twitter.
Jag skaffade twitter för att jag var nyfiken och inte visste vad det var. Det var 2009. Ett par år senare fick jag höra om hur andra lärare började hitta varandra och byta kloka idéer på twitter. Då började jag använda det på riktigt. Idag har jag, trots otroligt kloka kollegor, fler kvalitativa samtal om lärande och skola på twitter än på min fysiska arbetsplats. Det bara blir så.
Det är inte menat att vara kritik mot mina närmaste kollegor, utan en hyllning till mina mer långväga kollegor. Tack vare er blir jag bättre på det som är det allra viktigaste jag vet och gör: att vara lärare.
2 kommentarer
Magnus Blixt
Posted on 2012-05-07 at 22:16Grattis! Själv har jag bara kommit halvvägs till Twittertårtfirandet, men instämmer – oj vad det ger. För att inte tala om det i kombination med Edcamp…
Ser att du har Tranströmer med, kan då inte låta bli: http://lrbloggar.se/magnus/2011/12/10/transtromer-twitter/
Lärartycket #38 – I’d rather be a comma
Posted on 2012-06-13 at 05:54[…] inlägget är den 38e delen i bloggserien Lärartycket, ett initiativ som startats och vuxit på Twitter med hjälp av Anne-Marie Körling och Camilla Lindskoug. Varje dag skriver en ny lärare om skolan […]