#11 – Min nya chef

Häromdagen fick jag ett mejl som lät spännande men som andades av skräppost. Så jag arkiverade det och gick vidare. Idag fick jag en påminnelse:

Jag vill bara dubbelkolla att du fått mailet lite längre ner? Du är en av åtta lärare i Sverige som vi i Digitaliseringskommissionen har kontaktat, för att fråga om ni vill hjälpa oss tillsätta en expertgrupp unga kommissionärer.

Det visar sig att jag har blivit utvald till den enorma äran att handleda och assistera en av mina elever i hens viktiga arbete som IT-kommissionär!

Det här är så vackert på så många sätt:
1. Att en statlig utredning/myndighet (det är tydligen båda på samma gång) väljer att ta barnen på så stort allvar att de tillsätter en parallell kommission för dem, Lilla Kommissionen. Jag vet inget finare än när vuxna lyssnar på barn. Verkligen lyssnar på allvar.

2. Att vi som nation har vett att se hur kompetenta och starka barn är när det kommer till att bestämma om framtiden.

3. Att just en av mina kloka, modiga och viktiga elever ska få bli kommissionär i en statlig utredning.

4. Att just jag ska få bli hens handledare, assistent, resesällskap och bollplank i det otroligt viktiga arbete hen har framför sig.

För att citera Per Falk så kan det här bli en av höjdpunkterna i mitt lärarliv. Tänk efter: Att få jobba med att få en av sina elever att lyckas i en 100% autentisk, viktig och betydelsefull uppgift. Är inte det ett koncentrat av allting som läraryrket går ut på?

Med de orden är jag så obeskrivligt glad att få jobba åt min nya chef Kommissionärsbarnet, oavsett vem hen visar sig vara….

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.