Jag har funderat på en grej: Läraryrket blir allt mer kollegialt, både på den egna skolan/förskolan och via det utvidgade kollegiet. Samtidigt har vi en lärarutbildning som bygger på att studenter byter grupper varje kurs, ska lära sig att tänka/planera/lösa/utveckla allting själva. Hur hänger det ihop? Borde inte lärarutbildningen gå i bräschen för kollegiala strukturer inom lärarkåren?
Jag menar okej, det ska vara akademiskt. Men det ska också vara användbart dör studenterna som när de tar examen förväntas leda vår yrkeskår i sisådär 40-50 år framöver….
