Läsning, skrivning och räkning ur ett vuxenperspektiv

Då och då hör jag personer som pratar om att de är så fruktansvärt dåliga på matematik. En del använder det som någon sorts mantra. Det förvånar mig att det är en sak som är okej att säga, på det sättet att folk liksom tenderar att nicka instämmande snarare än att fråga sig ’herregud, hur klarar sig den här personen i en allt mer komplex vardag!?’

Hade samma människor sagt samma sak om läsning eller skrivning (’Jag är så dålig på att läsa, det är inte klokt!’) så hade man helt klart fått en annan bild av dessa personer, inte sant?

Vad säger det oss? Att läsning och skrivning är förmågor som är viktigare än matematik? Att matematiken har utvecklat en elitkutur som blivit så pass stark att man får skylla sig själv om matematiken inte längre är en kärna i modern allmänbildning? Om det är på det viset känns det som att Sverige ligger lite brunt till inför framtida utmaningar. Det är min två-minuters-analys av samhällets utveckling. Bara sådär.

3 kommentarer
  • Fröken Jo
    Posted on 2011-10-15 at 16:26

    Om någon är dålig på matematik är inte det lika stigmatiserande som att vara dålig på att läsa eller skriva. Jag kan ärligt säga att jag är rätt dålig på matematik, måste tänka både en och två gånger på vad lönen blir efter skatt och har svårt att förstå den abstrakta matematiken.

    Läsningen ger mig så mycket mer än matematiken, romaner, bloggar, sms, nyheter, you name it. Skrivandet ger mig förmågan att hålla kontakt med främlingar över internet, skriva veckobrev till föräldrar, lösa korsord…

    Jag kan inte riktigt se hur jag lider av att inte vara särskilt bra på matematik. Jag tycker inte att det är särskilt roligt med matematik, jag får anstränga mig ordentligt för att inte låta det smitta av sig på mina förskolebarn och elever.

  • Killfröken
    Posted on 2011-10-18 at 19:54

    Fast det är just det jag börjat fundera på. Varför är det mindre stigmatiserande? Ingen kan säga att läsning/skrivning är mer funktionell förmågor än räkning. Snarare tror jag att det är matematikens elitistiska förflutna som gör att folk reagerar som du: Jag klarar mig väl ändå!?

    Eller har jag fel här?

  • Fröken Jo
    Posted on 2011-10-18 at 22:34

    Men är det lika viktigt att kunna matematik som att kunna läsa och skriva?
    Kanske, om man inte vill att en elit i framtiden ska ha monopol på matematiken, vilket är ett bra och rimligt argument, tycker jag.

    Men för den enskilda individen? Jag älskar ju att läsa, så det här är verkligen en diskussion från min sida som grundar sig i egna känslor, och för mig vore det mycket värre att vara utan det som läsning ger mig. En ny förståelse för min omvärld, underhållning, känsla av att inte vara ensam om tankar och erfarenheter, nya kunskaper and so on…

    Eller så är matte viktigt för att man ”blir smartare”, som min pappa sa.

Kommentera