Fredag eftermiddag. Veckans näst sista arbetsuppgift: utvecklingssamtal med en nioåring. Han leder samtalet och ska just berätta om hur han blivit ”bättre och snabbare på att rita” under rubriken bild. Vi börjar prata om vad som är fint och vad som är fult och efter ett tag utbrister han:
Meh! Wassily Kandinsky kan göra tavlor som ser ut som en bebistavla! Och han får 40 miljoner för den!
Jag njuter av att höra min bildlärarkollegas ord i honom. Jag njuter nästan så mycket att jag inte hör föräldern försöka rätta. Kandinsky? Han menar da Vinci?
Jag säger inget om det. Och jag märker att sonen inte gör det heller.
Det säger något om skolan och hur mycket man lär sig idag som inte var viktigt när vi gick i skolan. Det är också utveckling!
Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.
Kommentera