#blogg100

#53 – Om kollegor

På konferens. Med kollegor. Inte sådana kollegor som jag delar arbetsplats med utan sådana som jag delar arbetsgivare med. Totalt är vi åtta lärare från fyra-fem olika skolor beroende på hur man räknar.

Vi pratar med varandra om varandras verksamheter. Hittar spaningar, får idéer och tänker framåt. När andra lärare efter ett tag inser att vi, som beskriver oss som kollegor, inte jobbar ihop på en daglig basis så blir en grej tydlig: Det är inte särskilt vanligt att man känner något gemensamt med lärare på andra skolor.

Det förbluffar mig. Verkligen. Det finns ju så många områden som är för stora för att kunna lösa på skolan.

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterande som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

           

Sagan om Killfröken

Det är regnigt ute och min morgonpendling går åt skogen. Trekvart sen stövlar jag in på avdelningen mitt under frukosten. Jag möts av ett spann knähöga energiknippen som glatt meddelar att jag kommer försent.

Mitt i det psykadeliska kaoset står Lintott (tre år gammal) glatt: "Du är sen killfröken!".

Vips så är ett alterego fött.