Jag är på VFU (praktik) på Mångkulturella Skolan och har dagen till ära fått erbjudande om att vara med på en rytmiklektion. För de som, liksom jag, inte haft rytmik i skolan kan jag snabbt berätta att det är som musiklektioner fast med inslag av dans och rörelse. Ungefär. Den manliga läraren inleder med ”ibland är saker vanligt och inbland är saker ovanligt” och fem minuter senare har han bekännt inför barnen att han är gift med en man därför att han hittade en kille som ”är så HIMLA rolig”
En flicka (åtta år gammal) vet att jag bor med Killkompis och frågar mig efter rytmiklektionen.
Flicka: Killfröken! Är du och Killkompis gifta?
Jag (helt paff): Nej…
Flicka: När ska du och Killkompis gifta er?
Jag: Euhmmm, alltså…. Vi ska inte gifta oss, vi bara bor ihop.
Flicka (fundersamt): Sover ni i samma säng?
Jag (pedagogvarning på gång): Nej, jag och Killkompis sover inte i samma säng. Vi städar ihop, lagar mat ihop och äter ihop men ingenting mer.
Flicka (glad över att förstå): Jaha! Det låter mysigt!
Hon går glatt vidare och jag står kvar och undrar vilken roll min rumskamrat spelar i hennes föreställningsvärld.
En kommentar
Lärarstudentskan
Posted on 2008-06-24 at 20:58En befriande liberal syn på homosexualitet, men inte på singelskap… =)