Dessa ungar!

Mitt nya jobb.

Japp. Jag har äntligen gett upp hela den här lärargrejen. Jag är alldeles för mesig ändå. Antagligen får jag lägga ner den här bloggen nu också… såvida jag inte hittar på ett nytt klurigt namn som passar mitt nya jobb.

Efter fyra timmars oavbrutet brännbollsspelande på skolgården är jag nämligen professionell brännbollspelare. (Eller ”brännbollare” som våra danska kollegor kallar sig.) Det är 440 kronor av dina skattepengar som jag glatt stoppar i fickan. Tack för den!

3 Comments

  1. Helena 2008-08-26 at 14:46

    Jag gillar din blogg jättemycket och har tänkt att jag måste bli som du för att bli en bra lärare. du verkar så engagerad och kunnig. jag läser nu femte terminen på f.d LHS (inriktning lågstadiet, förskoleklass, förskola). varför hoppade du av? jag går nämligen också i de tankarna å har gjort det de senaste månaderna just för att jag känner att jag inte är genuint intresserad. eller det känns som jag inte kommer räcka till. allt ansvar skrämmer mig och jag hatar verkligen att prata inför folk. vfu:n är det absolut värsta jag vet. jag gillar att vara med barn fast i små grupper, jag skulle aldrig palla t.ex ett föräldramöte. tror du man kan passa som lärare ändå? eller jag tänker. om du hoppade av, då är det verkligen hög tid för mej att göra det. men jag tycker du ska fortsätta blogga för du skriver så bra!

  2. Killfröken 2008-08-26 at 16:28

    Helena: Jag svarar dig i ett mail. Jag tror det passar bättre.

    För er andra vill jag bara förtydliga: Jag har INTE bytt jobb. Det kan omöjligtvis finnas någon som professionellt spelar brännboll. Jag jobbar fortfarande kvar och pluggar fortfarande kvar. Det här inlägget var bara ett sätt att belysa hur många olika arbetsuppgifter som ingår i yrket lärare.

  3. åsa 2008-08-26 at 18:41

    Du får akta dig för att vara ironisk när du skriver, det kan lätt misstolkas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

           

Sagan om Killfröken

Det är regnigt ute och min morgonpendling går åt skogen. Trekvart sen stövlar jag in på avdelningen mitt under frukosten. Jag möts av ett spann knähöga energiknippen som glatt meddelar att jag kommer försent.

Mitt i det psykadeliska kaoset står Lintott (tre år gammal) glatt: "Du är sen killfröken!".

Vips så är ett alterego fött.

Archives