I eftermiddag tackade jag nej till att medverka i morgondagens P1 Morgon om den kommunala avtalsrörelsen eftersom jag då skulle befinna mig på ett tåg utan stabil uppkoppling. Men här är vad jag hade sagt om jag haft möjlighet:
– Prognoserna om en stundande lärarkris är sanna, och de märks redan nu. Bland annat märker jag det när min rektor ska anställa och knappt hittar behöriga sökande till vissa tjänster.
– Om man tycker att det är oroväckande att det knappt är en sökande per plats på lärarutbildningen, hur känns det då när det är mindre än en (behörig) sökande per lärarjobb?
– Hur påverkar det scenariot övriga arbetslaget och i förlängningen elevernas resultat?
Vi ställer skyhöga krav på lärarkåren och vi gör det med all rätta. Då borde vi som samhälle betala därefter. Det är först och främst inte en fråga om rättvisa utan en fråga om att få de bästa från varje årskull att anta utmaningen att bli lärare.
Med det som bakgrund känns det här inte som ett bra avtal. Inte alls. Det är inte i närheten av den uppvärdering som behövs för att vända en negativ trend. Men ja ja, saker blir som man tänker och då vill jag inte grotta ner mig i skitsaker. Min plan är så här:
Låtsas att du har superhög lön och gör ett superbra jobb.
Kommentera