Det här är dagen som förvånar.
Kom till jobbet strax innan sju för att upptäcka att det är fel på vårt centrala larmsystem vilket innebär att vi inte kommer åt en av våra fyra byggnader. Därinne finns personalrum, två klassrum, ett sextiotal datorer, lika många lärplattor och allt material vi behöver för att bedriva verksamhet. En panikplanering utbryter på skolgården som är löst en timma senare, när någon vaktmästare lyckas lirka upp en dörr.

Tillbaka till grundplanen för dagen; jag och tre kollegor ska tillsammans med hälften av våra hundra nio-, tio- och elvaåringar göra en redaktionsdag kring vårt webbstjärnebidrag tidningenstjärnan.se. Grejen är bara att två av tre kollegor idag är ersatta av pinfärska vikarier, som dessutom inte har dykt upp. Min tredje och sista kollega har fastnat i trafiken och kommer inte förrän senare.

Med andra ord rätt stressiga förutsättningar. Men jag tog alla mina elever, samlade dem i ett rum och påbörjade planen vi noggrant hade tänkt ut. Först en gemensam uppstart med fokus på dagen, målet, läroplanen och lämpliga sätt att sysselsätta sig när man har publicerat allt som ska publiceras under dagen. Lätt som en plätt. Plötsligt dyker den första kollegan upp. Vi kör igång.

Efter en stund kommer ytterligare en kollega, den ena vikarien, och faktum är att allting flyter. Eleverna vet vad de ska göra, de är motiverade och kunniga och fokuserade på sitt uppdrag. Jag glider runt och hinner tillsammans med mina kollegor se och hjälpa alla elever som behöver det ganska så snabbt. Rätt ofta hinner vi vara på plats innan eleverna ens märkt att de behöver oss. Ibland hinner vi till och med sitta med de som kommit långt och som nu sitter med ett spännande extraprojekt. Exempelvis har jag lagt en halvtimma med Hogwartsbarnet, den största Harry Potter fantasten jag känner, för att utforska webbportalen pottermore.com inför en kommande recension. Ett gyllene tillfälle att se, lära och bygga undervisningsrelation.

Dagen som började i kaos och som längs med vägen haft åtskilliga tillfällen att helt spåra ur visar sig sluta som en av läsårets bästa. Hittills. Nu ligger utmaningen i att komma på vad som gör att allting funkar.

Kommentera