Killfrökens Blogg

Strumporna på gården

Jag har ett mysterium. Lite varstans på skolgården ligger det strumpor. kulörta ankelstrumpor i barnstorlek. Kanske sju eller åtta stycken har jag sett de senaste dagarna. Det är inte som att jag har lite att göra på jobbet. Så det har mest stannat vid en registrerad avvikelse i mitt bakhuvud påväg mellan lektioner, möten och annat. Fast jag har ändå lagt märke till det och funderat över varför vi plötsligt har en explosion av fotlösa strumpor. Men så idag kom jag på det. På väg mellan ett grundskollärarmöte om våra…läs mer

0

Mina 100 minuter

Måndag morgon. Kom till jobbet. Ett par kollegor har en plan. En vettig plan. Som innefattar att jag ska ta på mig 100 minuter mer undervisning i veckan. Det innebär ett extra ämne med en extra elevgrupp. På pappret en rätt dålig deal. Men visst. Jag tackade ja. (Min plan för det här läsåret är att bli bättre på att ha is i magen och se vart saker tar mig.) Den fina delen är att det är en grupp om fem elever, som alla ligger lite längre fram i Engelska…läs mer

0

Ett ärligt försök

Början på läsåret är också början på en hoper nya undervisningsrelationer. Eller alternativt fördjupning av redan etablerade frön till en undervisningsrelation. En av dem har jag kultiverat ett par år nu. På skolgården och i korridoren. Orginalplanen var att vi skulle börja jobba ihop för ett år sedan men en omorganisation försenade starten på vårt samarbete med ett år. Men nu är vi här. Jag är lärare och hen är elev. Vad hen inte vet är att hens gamla lärare bad mig om hjälp för snart två år sedan. Matematikutvecklingen verkade…läs mer

0

Jämte parkourbanan

”Ska det verkligen vara så svårt att visa lite respekt!?” Frågan ställs i affekt en bit in på ett möte som skulle handla om något annat men som blev ett möte om kepsar i matsalen. Jag har just konstaterat att jag har flera elever som om de tvingas ta av sig hellre väljer att stå över. Lunchen alltså. Vilket tydligen är en avgrundslös brist på respekt. Jag får panik och ragequittar mötet. Låtsas att jag får ett samtal och går därifrån. Behöver en paus. Jag styr stegen ut mot skolgården….läs mer

0

Konstadsfri skola?

  Lördag och jag är i det lokala köpcentrat för att växla lite pengar efter sommarens äventyr. Överallt hänger två typer av banderoller i taket som jag först inte lägger märke till. Men sedan, efter en stund, så fastnar jag för dem och bestämmer mig för att fota av dem. De är inte på något sätt unika för det här företaget utan en del av en kommersiell kultur. Skolstarten innebär både rea och massiva reklamkampanjer i en rad branscher. Datorföretag, klädföretag, bokaffärer och många, många andra. Det är som om…läs mer

0

Så här kan framtiden också se ut för dig som ska bli lärare

Det här är ett svar på en artikel i Sydsvenskan skriven av läraren Kenneth Andersson. Snart börjar skolan och det talas redan om kris. Samtidigt pirrar det i magen på drygt 100 000 blivande förskoleklassare som ÄNTLIGEN får tar steget från förskolans vana gård till nya äventyr på den betydligt större skolgården. En minst lika pirrig känsla finns det hos de drygt 100 000 blivande förstaklassarna som äntligen får börja med läxor, bänkar, lektioner och allting annat som de tror hör grundskolan till.  Lägg till 100 000 pirriga andraklassare som längtar tillbaka….läs mer

5

Bröllopsfesten blomsterflickan och fladdermusjakten

  Jag är i Brasilien för en av mina bästa vänners bröllop. Det är ett megabröllop på alla sätt. Hundratals gäster, en fest som liknar ingen annan och en vigselakt som genom sin katolska prägel är något helt annorlunda de bröllop jag någonsin sett förut. Det är så vackert. Det är så mycket. Min hjärna nästan exploderar av intryck. I periferin fastnar min uppmärksamhet vid ett par särskilda bröllopsgäster: kidsen. Av typ 250 gäster så är kanske tio av dem barn. Några från Sverige, några från Brasilien. Det verkar inte…läs mer

0

Om en skomarknad och självständiga barn.

Det är mitt i natten och jag befinner mig i Pedra do Sal, ett särskilt område av Rio de Janeiro som en gång i tiden var slav-kvarteren och födelseplatsen av den lokala samban. Idag är det på dagarna en rätt skum stadsdel som turister rekommenderas att undvika. På nätterna är det nog lika farligt, men också skådeplatsen för spontana sambafester – i all fall två kvällar i veckan. Framåt midnatt fylls gatorna av mer eller mindre slumpmässigt sammansatta band och spontana gatubarer. Mellan två spelningar passar jag på att möta upp…läs mer

0

På flygplatsen

-KILLFRÖKEN! Jag sitter på en flygplats någonstans i världen i väntan på nästa flyg som ska ta mig till nästa flyg som i sin tur ska ta mig till mitt mål. Jag är djup försjunken i en god bok när en tonårsröst utbrister mitt namn. Jg hör förvåningen och glädjen i rösten när jag vänder mig om. Där står en före detta elev som jag inte sett på kanske fyra år. (För en som varit lärare i fem och ett halvt år är det läääääääänge.) han sprudlar av glädje och…läs mer

0

Början på något nytt

I tre år har vi tjenixat i korridorer och på skolgården. Eftersom vi varit klassrumsgrannar. Med olika arbetslag emellan oss så har jag aldrig behövt sätta mig in i skolans formella förståelse om hens lärande och utveckling. Istället har jag kunnat formulera en egen. Jag har sett hen växa, gå igenom olika perioder, utveckla en egen stil, bemästra en hobby och mycket mer. Det ger mig en förförståelse. Nu ska den synkas med de formella kunskaperna. Resultat från prov, utvärderingar och kartläggningar. Anteckningar från tidigare utvecklingssamtal. Skriftliga omdömen gjorda av…läs mer

0