I dag är det ett hundra år sedan den första Internationella Kvinnodagen anordnades. På hundra år har världen kommit en lång väg. Ändå finns det skäl för självkritik. Av världens 759 miljoner vuxna analfabeter är mer än två tredjedelar kvinnor. Trots att FN i samband med Dakarmötet år 2000 utsåg utrotandet av könsskillnader i läskunnighet som ett av endast sex Milleniemål för utbildningssektorn så ser framtiden mörk ut. Tanken är att saken ska vara biff innan 2015. Sanningen är att vi i den här takten behöver MINST 100 år till.
För att göra någonting åt saken har ett antal tunga FN-organ i dagarna offentliggjort en ny avsiktsförklaring.
Genom att särskilt fokusera på unga tjejer (10-14 år) i världens mest utsatta områden tänker man jobba för mänskliga rättigheter, och på så sätt göra världen bättre. Jag är på. Helt klart. Kolla in det här utdraget ur tidigare nämnda avsiktsförklaring så fattar ni:
We are convinced that educated, healthy and skilled adolescent girls will help build a better future, advance social justice, support economic development, and combat poverty. They will stay in school, marry later, delay childbearing, have healthier children, and earn better incomes that will benefit themselves, their families, communities and nations.
