Det är samma förmiddag och samma sexåring har funderingar om kroppens anatomi. Ungefär tio minuter efter förra inlägget utspelade sig är sexåringen klar.
Sexåringen (fundersamt): Killfröken…
Jag: Mmmm…
Sexåringen: Nu har jag ritat magsäcken. Men det fattas något…
Jag: Vadå?
Sexåringen: Bästisen säger att jag måste rita matsäcken också…var sitter den?
Jag: Nej nej… magsäcken sitter i magen och matsäcken har du i ryggsäcken…
Sexåringen (Efter en hel del funderande – till Bästisen): Där ser du! Har du ryggsäcken i magen kanske?
Bästisen svarar med att rita en ryggsäck på sin anatomiska figur och fyller den med vad som ser ut att vara tarmar. TIllsammans skrattar de gott åt tanken på att ha tarmar i ryggsäcken. Plötsligt är två nya copycats till Hannibal födda…
Men så underbart… frågan är var allt det andra sitter som man bär med sig. Allt gott Anne-Marie
Du – tack för din berättelse – jag länkar hit från min blogg. Tusen tack. Anne-Marie
Kom och titta om du har lust. Anne-Marie
Så himla finurligt!
Nu ”har du tur”! Jag har bara en ynka halv stund att skriva på, men jag återkommer garanterat i frågan :-)!
Det är underbart att höra att det finns engagerat folk som valt att gå lärarutbildningen, och förhoppningsvis också kommer slå sig in på den banan. Jag återkommer som sagt med reflexioner, för det HÄR engagerar mig verkligen! Min erfarenhet är dels som mor till fem skolbarn, dels som fru till en lärare, dels som lärarbarn, dels som kollega då jag jobbat som skolkurator och dels som lärarvikarie.
Jag har stor respekt för att du har betydligt mer detaljkunskaper i frågan än vad jag må ha. Jag har ärligt inte gått på djupet med vare sig Key eller Montessori. Dock har mina två äldsta barn gått i en Montessoriskola de första åren av sin skolgång, så jag har faktiskt en viss inblick i den pedagogiken också. Men jag dristar mig ändock till att höja ett ögonbryn på sina ställen.
Återkommer i frågan ;-)!