Man kan ibland få för sig att man bara står där framme och tjatar.
(Oddsen är att man har dagar när det verkligen är precis allt man gör.)
Men så kommer det en sån där småsak som gör att man fattar hur mycket som går in och verkligen landar hos eleverna.
Häromdagen fick jag rycka in när en kollega missade sin lektion. (Ett kommunalt stormöte om den pågående en-till-en-satsningen.) Framåt slutet fastnade jag i ett dilemma. Det här var våra förutsättningar: Tjugo minuter kvar till promenad (en schemalagd aktivitet alla dagar då vi inte har idrott) och två olika filmklipp att streama/prata om. Jag bestämmer mig för att låta eleverna rösta när en elev ropar rakt ut:
Får man rösta blankt!?
(Jag älskar mina små styrelseproffs.)
sv: Astrid Lindgrens läsebok var, som alla hennes böcker, helt fantastisk men alldeles för svår för barnen att läsa.
tja, Robyn har ju redan gjort en låt med melodin ”skvallerbytta bing bång” så det är väl bara att köra på då 😀