Ibland får jag lust att starta egen skola. Det handlar inte om att tjäna pengar, eller att bli kvitt kommunen jag jobbar för (även om den ibland är lite för mögig för sitt eget bästa). Det handlar mest om att öka känslan av att göra det man tror på och samla lika drivande människor runt ett gemensamt projekt. Det vore kul. Någon dag.
Men då läser man om friskolor som denna, som fyra veckor efter att den startats blivit tillfälligt stängd av Skolinspektionen. Först blir jag fundersam över det här med tillståndsprocesser innan man startar friskolor. Att bhöva byta för att skolan går i konkurs (eller som här: stängs av myndigheter) kan vara en upprivande och rent av traumatisk process för elever. Särskilt när det är unga barn, som här. Därför måste elevers rätt till en tryggad skolgång gå före den fria marknadens heliga frihet. Annars kan det inte bli tillräckligt högklassig verksamhet, så är det bara. Jag är positiv till friskolor, men äcklas av tanken på att människor som inte sätter eleverna först kan få rätt att förvalta skattemedel avsedda för utbildning.
Jag hoppas bara att det inte kommer tillräckligt många pajaser som dessa så att friskolorna avskaffas innan jag kommer dithän att jag och mina pedagogvänner hinner förverkliga vår dröm. Peace out!
Kommentera