Imorse, när jag kom in i klassrummet, så tjuvlyssnade jag på ett samtal mellan två av mina femmor:

Hon: Du! Jag har kommit på en sak.
Han: Vadå?
Hon: Den 22a augusti klockan 12. Prick klockan 12.
Han: Vad händer då?
Hon: Då har vi upprop. Det är då vi börjar på Högstadieskolan!
Han: Neeeeeeeej!!!!
Hon: Joooooooo!!!!!

Den lilla episoden säger mig två saker:

  1. Det här med att börja på en ny skola, och att på sätt och vis få bli officiellt erkänd som stor (i alla fall lite större) är något viktigt och värt att ta på största allvar.
  2. Det är inte alla som reagerar likadant på möjligheten/kravet att bli större. Det ska man också ta på allvar.

Kommentera