Att jag har en relation till pengar som liknar Clark Kents relation till kryptonit märks. Om inte annat på mitt val av yrke. Ändå tänkte jag viga ett inlägg till att det här med pengar. Skolpengar.
I en nyutgiven bok argumenterar Svenskt Näringsliv för att skolan inte blir bättre bara för att den får mer pengar. Det krävs att pengarna riktas rätt också. I sak tror jag att författarna har rätt. Ett hett exempel på investeringar som enligt Svenskt Näringsliv är bra skulle då kunna vara regeringens satsningar på att utveckla ämnesdidaktik i matematik, naturvetenskap och teknik i den svenska skolan. 525 miljoner kronor (vilket i sammanhanget är lite pengar) som är öronmärkta till noga planerade projekt. Det är pengar med en tydlig mottagare.
Notera hur det krävs två saker: pengar och mottagare. Det räcker inte med den ena om man inte har den andra. Som det är idag fördelar 60% av Sveriges kommuner sina skolpengar efter en schablon (”Så här mycket får varje elev kosta. Alla måste kosta lika mycket.”) I de kommuner som riktar en del av sina skolpengar till de områden/elever som behöver få kosta mer så är det fortfarande 94% av resurserna som fördelas med en schablon. Alltså är det bara 6% av pengarna som har en genomtänkt mottagare. Så kan vi inte ha det.
Samtidigt är det en omställning som kommer att ta många långa år. Om vi ska kunna ställa om maskinen Skolan till att bli effektivare, utan att sluta producera underbara medmänniskor med tillräcklig kompetens för att ställa allting till rätta, så behöver vi få behövs fler smarta regeringssatsningar och fler kompetenta lärare. Inte färre.
Kommentera