Jag är vikarie i min VFU-klass på Pittoreska Skolan. Som vanligt har barnen schemalagda promenader i närområdet. Dagen till ära har ett par av flickorna (9-11 år) extra fina skor på sig varför det blir en hel del gnällande från deras håll. (Egentligen är det inte mer än ett halvhjärtat försök att testa mig, därför dömmer jag dom inte för hårt utan försöker istället peppa dem att gå samma promenad de gått varje vecka sen tidernas begynnelse och aldrig tidigare haft problem med.
Lagom tills dess att promenadens skogsdel närmar sig sitt slut och det återstår ett par hundra meter asfalterad väg i svag nedförsbacke bryter en av de yngre eleverna (med ett par skor som är någon sorts oäkta kärleksbarn mellan bröderna Herreys guldskor och pjucken Dorothy i trollkarlen från Oz har) ihop totalt.
Guldskorna (nio år): Om jag dör under den här promenaden är det ditt fel.
Jag: Ja du, om du dör. Då kan jag faktiskt tänka mig att bära dig tillbaka till skolan.
Guldskorna (förmanande): Du! Om jag dör ska du minsann åka hem till min mamma och ge henne en ny dotter! Det ska vara en exakt kopia av mig.
Kommentera