Det är tisdag och jag har just avslutat dagens fjärde och sista lektion. En flicka i elvaårsåldern kommer fram och vill prata en stund, som de flesta eleverna gör i slutet av skoldagen.
Flickan: Du Killfröken….
Jag (lite frånvarande): Mmmm….
Flickan: Igår fick jag senaste numret av Kamratposten (eller Kamrat Posten, om man hellre vill).
Jag: Jaha, var den nåt bra då?
Flickan: Ja. Är det okej om jag och Bästa-Kompisen-I-Klassen anmäler dig till deras tävling om Sveriges värsta lärare?
Jag (förvånad): Ja, visst. Du får väl göra som du vill.
Flickan: NEJ! Jag menar BÄSTA!
Flickan rodnar. Jag ler stort.
Jag: Det går också för sig.
