Det är seneftermiddag och jag ska snart packa ihop för att gå från jobbet och ännu en alldeles för lång arbetsdag. När jag går över skolgården möter jag en av mina elever (en elvaårig pojke) som inte riktigt räknat med att se mig.
Elev: Va!? Är du fortfarande kvar!?
Jag: Ja, alltså jag har planerat lektioner sen lunch: Snart är jag klar.
Elev: Om jag vore du skulle jag vara både astrött och vrålhungrig!
Jag: Ja, jo…. det kan väl vara så….
Elev: Bra. Då ska jag inte prata mer med dig förrän du ätit och vilat. För annars kanske du säger något taskigt som du ångrar sen…
Jag: ?
Elev: Ja, så är det för mig i alla fall.
*Infoga valfri tanke om lärares arbetsmiljö*
Kommentera