Det är tisdag eftermiddag och jag har precis avslutat dagens sista lektion. Egentligen skulle jag haft en till (med mina fyror och femmor) men den blev inställd på grund av ett längre eftermiddagsmöte. Allt detta har eleverna vetat om i flera veckor och inte minst har de längtat efter detta sedan vi berättade för dem om den planerade håltimman.
Så solen skiner och kidsen leker. Jag suckar över de kommande timmarnas inomhusvistelse när jag går över skolgården. Fyra av mina äldsta elever (tolvåriga flickor) hänger i en klätterställning.
Barn i kör: Ey! Killfröken! Vi har ett (med engelsk brytning) argument här borta!
Jag: Jaha, om vadå?
En av ungarna: Vi fyra ska hitta på något i eftermiddag. Men vi kan inte bestämma vem vi ska gå hem till. (Här följer en lång och MYCKET detaljerad beskrivning av varför var och en av dem inte vill bjuda hem de andra.) Så hur ska vi göra!?
Jag (med tydlig ironi): Så gå ner till sjön för att ta årets första dopp? För att fira att ni är lediga och att jag ska på möten hela eftermidaggen.
Barn i kör igen: Jaaaaa! (Efter en stund.) Vill du följa med!?
Jag: Euhm, möten? Villkoret för att ni ska få vara lediga liksom…
Barnen (besviket): Just det…
Kommentera