Måndag morgon. Klockan är 01.51. Av en slump har jag glömt att stänga av ljudet på min mobil vilket leder till att jag väcks av de dubbla SMS-ljuden, vilket leder till att jag får veta att flyget som jag och Kommissionärsbarnet ska ta till Stockholm sex timmar senare har blivit inställt. Eftersom det här är ett trevligt flygbolag så har de inte brytt sig om att boka om oss till något annat flyg. Någon öppen kundtjänst har de inte heller (fast att de uppenbarligen har folk i tjänst som ställer in flyg).

Total panik och en halvtimma av rundringning till diverse nummer som sägs gå till vår resebyrå leder fram till att jag till sist kan lösa både nya biljetter och ändrad flygtaxi. Men oddsen att somna om efter det är lagom höga… Så där ligger jag. Sömnlös och stirrar upp i taket. På ett sätt är det här en extrem situation. På ett annat sätt är det ett typexempel på hur den enskilt viktigaste egenskapen man kan ha är förmågan att snabbt tänka om. Det gör jag varje dag i mitt klassrum. Ibland med gott resultat, ibland inte. Den här dagen gick även tillsynes oöverstigliga hinder att lösa.

Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterandet som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.

Kommentera