En av de roliga grejerna med maj/juni i skolsverige är att vi blir mer lika varandra. Betyd/bedömningar, växande rättningshögar, elever som checkar ut, lärare som gör detsamma, annalkande sommarlov och även klassresor/skolresor/
Runt om i olika kanaler hör jag lärare som ifrågasätter klassresans värde, funktion och organisation.
Någon beklagar sig över ytterligare en sak att planera. Jag tänker att det är en grej för elever/föräldrar. Har svårt att se varför det ska vara mitt jobb. Kanske har det att göra med att vi gör klassresor som är undervisningsfria. Syftet är relationsbygge och då behöver jag inte förbereda en pedagogisk aktivitet.
Bakom slutna dörrar beklagar sig någon över att det är ganska trist. ”Det är ju ingen undervisning!” kan låta torrt och tråkigt men är egentligen bara ett uttryck för lärarens passion för sitt jobb. För mig är det inte ett problem. Om det är något jag lärt mig av att jobba som kvackande fritidspedagog så är det att se värdet i oplanerade lärsituationer.
Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. Jag hoppas att det ska inspirera mig att ägna mer tid åt skrivandet och reflekterandet som omfattar den här bloggen. Därav den lilla siffran i början på inlägget.
Kommentera