14.03. Mina elever har just slutat för dagen, vilket inte riktigt märks. Jag kör på en flytande avslutning (att de får droppa av när de vill och har plockat undan). Än så länge är så gott som alla kvar. Jag står vid klassrumsdörren och rundar av med de som väljer tt gå. Plötsligt sticker ett litet huvud in genom dörren. Det är sjuåriga Morgonkompisen som jag har berättat om tidigare.
Morgonkompisen: Jaha! Vad gör ni här då?
Jag: Vi har just slutat. (Skämtsamt.) Ser du inte det?
Morgonkompisen: Näe! De är ju kvar och jobbar!
Jag (förklarar): Ja, de får göra lite som de vill på slutet. Nu har vi testat mattespel på lärplattan, så de vill väl spela klart…
Morgonkompisen: Jaha! De ser ut att jobba hårt.
Jag: Ja, faktiskt…. Men det gör väl du också på lektionerna?
Morgonkompisen (tänker efter): Ja…. Idag var vi skogen och då hittade jag en spindel. Den var JÄTTEJOBBIG att hitta!
Jag tänker att det är olika att jobba hårt. Det är bra.
Kommentera