När det råkar falla sig så att hela högstadiet är på distans samma dag som det andra mellanstadiearbetslaget är på utflykt hela dagen så blir det att man får en superstor skola för sig själv. Eller ja, själv och själv som i att jag, mina kollegor och våra hundratalet fjärdeklassare har den för oss själva.

Då är det mer eller mindre ett brott mot någon naturlag att inte köra världens största omgång av kurragömma.

Så kurragömma körde vi.

Nu vet jag hundratals skrymslen och vrår på jobbet där tioåringar ryms. Det kan ju vara bra information att ha någon gång tänker jag.

Det finns något att säga om att aktivt och medvetet skapa barndomsminnen. Men mer om det en annan gång. Nu vankas sportlov.

Kommentera