Dessa ungar!

Berättelsen om fiskfilén

Det är lunch och jag har just gjort mina elever sällskap till skolans matsal. På vägen dit har de passerat sina faddrar och småprat har utbytts. En av mina elever (sjuårig flicka) är nu märkbart besvärad.

Elev: Du, Killfröken. Jag tror inte jag vill ha någon mat i dag.
Jag: Vadå då? Vad blir det för något?
Eleven (med försökt diplomati): Alltså… Jag tror inte jag gillar fiskfilé…
Jag: Va?
Eleven: Det låter äckligt. Särskilt med äppelmos på.

Jag – som den goda pedagog jag är – uppmanar henne att i alla fall smaka en bit. ”Sen finns det  ju alltid ett salladsbord om du inte tycker om maten.” Tjugofem minuter och fem fullstora portioner senare fick jag tvinga ut samma elev på lunchrast eftersom matsalen vid det här laget skulle stänga för dagen.

Vad som serverades? Fläskfilé, kokt potatis och äppelmos. En ny favoriträtt.

1 Comment

  1. Bella 2010-03-24 at 21:49

    Föräldrarna lär bli så glada =)

Lämna ett svar till Bella

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

           

Sagan om Killfröken

Det är regnigt ute och min morgonpendling går åt skogen. Trekvart sen stövlar jag in på avdelningen mitt under frukosten. Jag möts av ett spann knähöga energiknippen som glatt meddelar att jag kommer försent.

Mitt i det psykadeliska kaoset står Lintott (tre år gammal) glatt: "Du är sen killfröken!".

Vips så är ett alterego fött.

Archives