Det är eftermiddag och fritids inomhus. I målarrummet sitter ett antal elever – bland annat två i vanliga fall oskiljaktiga bästisar (sju år gamla). Eftersom de båda två varit bortresta i omgångar är det här första gången på tre veckor som de ses. Den som någonsin träffat en sjuåring kan ana lyckan i att återse en bästa vän.
Bästis #1 berättar om föräldrarnas resa till nordamerika som föranledde hennes egna frånvaro.
Bästis #1: … Och så var det en stor staty som man kan klättra upp i … Och så var det massa stora hus som man kan bo i för det är så trångt där… Och så fanns det brandbilar som låter så mycket så att man nästan blir livrädd…
Bästis #2 (hänförd): Wow! Dina föräldrar är verkligen äventyrarliga. De är riktiga äventyrare!
Bästis #1 (självklart): Jag vet.
En kommentar
Anna
Posted on 2010-03-31 at 13:16just de där självklara ”jag vet” är såå underbara! 😀